Att leda genom att följa borde inte upplevas så skrämmande

Igår kunde socialdemokraterna gå ut med ett positivt meddelande på Facebook om skolan. Det handlar främst om att eleverna, iklädda sin första medvetna roll i livet som barn, förtjänar 1) fler lärare, 2) mer kunskap och 3) ett slut på vinstjakten.

Fler lärare är också i centrum i förskoleupproret som lyfter fram de negativa effekterna. I Örebro tog plötsligt två pedagoger över scenen på en utbildningsdag för förskolepersonalen vilket inte välkomnades av den lokala skolpolitikern Thomas Esbjörnsson (S) och högsta skolchefen Marie Holm.

I princip är upproret smått rebelliskt och tillsägningen från möttes inte av burop utan pedagogerna fick stående ovationer. Vad pedagogerna sa på scenen var att de vänder ut och in på sig själva och önskar mer resurser.

Fel reaktion, menar ledarbloggen på Esbjörnsson. Sedan dras artikeln bort från nätet och diskussionen spårar ur till Flashback med anonyma kommentarer. En medlem menar att ”de är monologa envägsmöten och enbart är till för att informera arbetsgivare.

Nu är det inte min sak att läxa upp någon. Däremot så tycker jag och tror på begrepp som ”intoning” och ”attentive waiting” som handlar om att förstärka initiativ. Det bygger också på ”turordning”, vilket strider helt mot offentlig envägskommunikation utan möjlighet till bekräftelse eller replik.

Barn föds helt med instinkten min tur och din tur. När turordningen konstrueras bort i skolans miljö med exempelvis för stora barngrupper så dämpas förmågan till att ta initiativ. När den inte stimuleras så uppstår en rad irrationella beteenden.

Leken är främsta metoden för att förstärka ett barn i positiva beteende.

Nu tror jag mer att sådana här livsvärden borde kolonisera systemvärden än tvärtom, för att vara trogen sociologen och filosofen Jürgen Habermas idéer om kommunikativt handlande som utgår från rationella argument än systemvärdens vedertagna tolkningar som är svåra att utsätta för kritik.

Habermas är också anhängare av samtalsdemokrati där de gemensamma begreppen är viktiga för ökad förståelse av varandras argument. Här måste orden vara exakta, vilket egentligen i mina ögon handlar om ömsesidighet kring begrepp. Alltså, benämning, vilket är viktigt för små barn som utvecklar sin begreppsvärld utifrån dem. Det gäller även oss vuxna, då risken för käbbel är stor om begreppen inte är gemensamma, enligt Habermas.

Så ska en politiker välja systemvärden eller livsvärden att representera, kanske frågan skulle vara.

I tider av samhällsförändring tror jag det är viktigt att skapa fler positiva möten i sitt ledarskap än negativa.

Att leda genom att följa borde inte upplevas så skrämmande.

Pressat läge för förskolan

Hashtaggen #pressatläge kunde jag läsa om lärarnas tidning som handlar om att väcka politikernas uppmärksamhet vad gällande situationen i förskolan. Förskoleupproret initierades av tidningen ETC som fått in över 500 berättelser. Nu tror jag att skolan kommer bli en viktig valfråga lokalt i  Nyköping och därför har jag redan nu med flera andra börjat initiera skolan som en viktig lokal som nationellt politisk fråga. Mina artiklar berör alltifrån pedagogiska poänger till gamla lokaler med nostalgisk fernissa. 

Förskoleupproret som tar språng från Twittertrender har som mål vad bilden till höger skvallrar om.

Jag tycker naturligtvis att specialpedagoger ska finnas i större utsträckning i vanliga skolan, men det finns en rädsla att bli stigmatiserad som styr. Det finns då troligtvis inte mycket positiva erfarenheter kring undervisning för de svagaste av begåvningarna som har olika neurologiska funktionsvariationer.

Fortbildning och kurser är också något viktigt, då det är lättare att dra fördel av andra vetenskapliga metoder än de som finns inom lärarhögskolan. Faktum är att svårare frågor oftast får möta studenten när den gör sitt specialarbete, vilket gör att en långvarig högutbildning  oftast behöver kompletteras i efterhand med ny kunskap.

Kort kan sägas om kunskap. Är du mätt på kunskap? Då har du troligtvis inte mött någon ny kunskap. Redan där ser ett vant öga att det behövs kunskaper till förskolan som tacklar utmattade lärare.

Hur viktigt är det inte att förstärka det positiva?  Det är inte förrän vi ser när vi tror, och det är denna kraft som är viktig att stärka mellan elever och lärare. När vi läser självklara rubriker som bekräftar vad vi själva känner och tänker om skolan som arbetsmiljö, så räcker det oftast med några timmar så gör det ont i öronen i ett klassrum för en lärare med småbarn. Eller varför inte bättre belysning?

En buller-app som Arbetsmiljöverket kunde plocka fram med lite livligare uttryck än en telefonkatalog vore väl något?  Alltså, något som är anpassat för barnen.

Vad toppar då lärarnas önskelista inför 2018? De flesta vill ha mindre barn-/elevgrupper (31 %), därefter kommer högre lön (29 %) och minskad arbetsbelastning (24 %) och bättre arbetsmiljö i allmänhet (12 %), mer fortbildning (2 %) och annat (2 %). Då utifrån 4587 röster på Lärarnas tidning.

Vad toppar då förskoleupprorets önskemål? Jag har för jämförelsens skull omvandlat önskemålen i procent. Barngruppens storlek finns med i fyra punkter (36,3 %). Det ska finnas resurser i form av specialpedagoger till förskolan genom två punkter (18,2 %). Därefter är det enskilda önskemål som vikarier (9,1 %) från första dagen, gemensam nationell planeringstid (9,1 %), fortbildning  (9,1 %) på arbetstid, ökad lön (9,1 %) och slutligen ingen administration (9,1 %) alls.

Av intresse är berättelsen på Facebook av en barnskötare i Vallentuna.

Fler privata berättelser har Facebooks slutna grupp Förskoleupproret som i skrivandet stund har 12,202 medlemmar och antalet ökar stadigt.

I den här farten kommer skoldebatten vara den viktigaste frågan inför valet 2018.

Det bådar gott i mina ögon som kämpar för mitt barns framtid och en skola för alla.

 

 

Placera inte ditt barn i en nostalgisk rivningskåk

Igår publicerar Sörmlands Nyheter om mögelskador i Tessinskolan. Boven är Aspergillus versicolor, en mikroskopisk sporsäcksvamp som irriterar ögonen, näsa och hals. Den förekommer både hårt slitna gamla innemiljöer och även i maten. Tessinskolan har 50 år på nacken och ligger granne med det exemplariska Nyköpings högstadium som är ritad av Carlstedt arkitekter med stor kunskap om sjukhusmiljö som har särskilda krav för att inte sprida olika smittor. De kunskaperna fanns inte för 50 år sedan.

Föräldrarna är mycket upprörda och alarmerande och jag skulle nog själv anmärka om jag hade en dotter som började uppvisa symptom från sporsvamp om hon gick på skolan. Även Lärarnas riksförbund ångar på så graderna stiger i kritikens bastu. Cyniskt och uselt kan kritiken sammanfattas.

Enligt kritikerna låter det som skolan inte får någonting. Fast budgeten ligger närmare en miljard kronor per år och har på sina håll gått över budget till och med. Främst förskolan då antalet barn har ökat.

En annan sporsäcksvamp är penicillium chrysogen som trivs bäst i inomhusmiljöer där det finns vatten. Vem minns inte den illaluktande mattan i grundskolan som fångade upp vattnet från skorna efter rasterna? Eftersom mattan aldrig fick återhämta sig så började den jäsa. Den var även vanlig på sjukhus tills någon upptäckte att den samlade sporsäcksvamp. Därefter har åtgärderna från kommunen varit att bygga bort problemen.

Åtgärda inomhusluft är en kostsam historia och kan bli dyrt. Särskilt om det finns asbestkanaler kvar så måste kanalerna bytas ut. Ingår luftkanalerna i huskroppen kan det vara omöjligt att riva utan att skadorna på huset blir bestående. Det vill säga att asbesten sprider sig.

I flesta fall så lever både nytt och gammalt kvar tills det kommer till en punkt då det inte längre är möjligt. Den verklighetsutvecklingen gäller åtminstone Nyköpings lasarett och bostadsbeståndet i staden.

Första åtgärden är att få in inandningsluft och det är enkelt. Bara borra hål i väggarna och försluta med plåt. Det är luften som byts ut som är svårast och årets mörka dagar bidrar också till sämre luft inomhus då vi är mer inne än ute och dessutom gillar värmen. En annan åtgärd är att byta fönster – det löser fortfarande bara inandningsluften. Detta har redan åtgärdats.

Läser jag på om Tessinskolan så skulle jag aldrig placera mitt barn där. Särskilt om uppgifterna varit kända sedan 2011. Jag skulle i sådana fall då vara både lomhörd och döv som förälder. För Guds skull, sätt inte ditt barn i en rivningskåk – hur nostalgiskt fint och bedårande det än kan vara.

Men kanske är det just så det förhåller sig. Tessinskolans framtid är en plågsamt utdragen tragedi som påminner om föräldraansvaret består i att även välja friska lokaler för sitt barn.

Krismedvetenhet saknas om skolan

Skolvärlden, som utges på nätet av Lärarnas Riksförbund har gjort en uppskattning av det stora behovet av lärare. Det rör sig totalt om 77,000 för både förskolan och skolan.

Vill man fördjupa sig i lärarbristen så finns det gott om tabeller som oftast kommer från Skolverkets statistik.

Enligt tabellänken från Lärarnas Riksförbund saknas det till högstadiet 1,100 lärare till engelska, 1,300 lärare till matematik och 1,000 till svenska de närmaste tre åren framåt i grundläggande ämnen.

Det som eleverna efterfrågar mest är emotionell stöd i klassrummet från lärarna. Klassrumsorganisation – alltså, vem som sitter med vem så det skapas ett gott samarbetsklimat beroende av vem som fungerar som naturlig motivation till närvaro. Det tredje som eleverna efterfrågar är inlärningsstöd som är omtolkat till ”att utveckla elevernas eget tänkande, och alltså inte fokusera på innantill-inlärning. Feedback ska ges för att utveckla eleven förståelse för ett ämne, inte i form av rätt eller fel.”

Jag skulle nog beskriva det med att läraren följer fokuserat vad eleven tänker och säger och ger det tillbaka. En turordning som mätbar och det går även att fånga att det finns en positiv kommunikation mellan lärare och eleverna. Det blir en positiv förtroendebank för mellan vuxna och barn i roller i samhället när emotionella irrationella konflikter.

Läraren axlar på sätt och vis föräldrarnas ansvar i rollen som uppfostrare. En lärare har därför både rollen som uppfostrare och undervisare och samarbete med hemmet är nödvändigt. Den finska läroplanen har för grundskolan uttryckt det i ”att varje elevs lärande, utveckling och välbefinnande ska stödjas i samarbete med hemmen.”

Samarbetet är också uttryckt: ”Gemensam reflektion kring värderingar i skolan och hemmen och det samarbete som bygger på denna bidrar till att trygga elevernas helhetsmässiga välbefinnande.”

Nu har jag börjat jämföra grundskolans läroplan mellan Sverige och Finland. I princip så står det samma direktioner och Skolverket fungerar som en tänkarmössa. Ändå så ser resultaten så olika mellan broderländer. Lillebror har blivit smartare än storebror. Det känns lite genant.

Min mamma som gått i skolan i Helsingfors och klagade för mig hemma när jag var ett barn att ”finska skolan är mycket bättre”. Jag förstod henne inte då, men när jag pratar med henne idag så börjar pusselbitarna sitta fast. Kanske är det så att de lär barnen att utveckla sina tankar genom att prata om olika situationer i livet.

Kanske finns det en liten risk att emotionella problem dyker upp då. Kanske är det bättre att lära barnen att uttrycka sina känslor i samarbete med stabila vuxna än att de lär sig att stänga ute sina känslor och personlighet. På så vis har vi olika kulturella uppfattningar om likvärdighet.

Kan vem som helst undervisa?

Frågan ställs av en kritisk lärare som riktar kritik mot Teach for All där möjligheten att snickra ihop en lärarutbildning utifrån minst en C-uppsats och hiskligt många högskolepoäng i ett ämne. De saknar enligt läraren som skriver anonymt i bloggen hos Pasi Sahlberg, professor i pedagogik, att ”den finska lärarens grundläggande färdigheter inkluderar att känna studenten, förståelse av dialektik och att ge stöd till elever med särskilda behov.”

Just att lärarutbildningen förväxlas med näringslivets ledarskap är smått oroande och lätt att förstå. Nu har jag ingen särskilt antagonism mot Svensk Näringsliv, men ledarskap i ett företag och pedagogisk grundutbildning för barn är två vitt skilda saker. Att Teach for All sommarskola med intensivkurser finns i Trosa gör det även ur SKL:s skolranking parametrar intressant att analysera i likhet med företagsklimatet.

Då om Trosa fått några särskilda fördelar av närheten.

I rankinglistan för företagsklimat 2017 ligger Trosa  på 32:a plats i Sverige med att tillhandahålla kompetens. De kommer också 40:e plats i Skolrankingen som finns hos Lärarförbundet. Trots närheten mellan Teach for All och Trosa finns svårigheter att rekrytera behöriga lärare (223/290). Däremot vinner Nyköping något med fler behöriga lärare (194/290).

I sammanhanget kan det vara värt att påminna sig om att kommunen är huvudman för skolan och det ska vara knutet till en eller flera nämnder. Då enligt Skollagens 2 kap 2 §. Plus att behörighetskravet med legitimerad lärare också är knutet till Skollagen i samma kapitel. Något som kan vara intressant att återkomma till.

Varför vill inte lärare jobba i glesbygden?

Såg att man får regeringens håll tänkt på hur vi kan nyttja vår grannskap med Finland lite bättre gällande skolområdet när jag besökte Umeå universitet. Där är det Pasi Sahlberg, professor i utbildningspolicyn, som föreläser från finska sidan, och som i en vidare sökning skriver i the Guardian. Här försöker britterna försöker närma sig ämnet varför finska lärare är skickliga. Särskilt i en tid där olika bud ges på lärares kompetens.

Finska lärare har blivit lika heta att rekrytera som svenska sjuksköterskor för norrmännen var för något år sedan. Sjuksköterskorna har flyttat till avlägsna orter som Trondheim och har inte varit så geografiskt känsliga, men varför har det blivit så illa ställt bland våra egna lärare att de inte vill jobba i glesbygden? Det här blir senare ett problem för tjänstemännen i kommunen som inte kan rekrytera lärare till glesbygden och ytterst ett problem för barnen och skapar oroliga föräldrar.

Pasi Sahlberg skrev för något år sedan i det skulle vara väldigt enkelt av rekryterarna till lärarhögskolan i Finland att välja de smartaste, men i själva verket försöker de vaska fram en pedagogiska profil som de söker efter. Så fångar han guldkornet: ”Vad Finland istället visar mot att vara ”bäst och smartaste” i undervisning, är att det är bättre att utforma en inledande lärarutbildning på ett sätt som kommer att ta fram det bästa ur unga människor som har en naturlig passion att lära sig för livet.”

I själva verket är det pedagogisk stagnation att låta de smartaste få styra eftersom lärarutbildningens kvalitéer ska väga tyngre. Pasi Sahlberg pekar David Cameron, OECD McKinsey & Company, Pearson, Joel Klein : ”Alla har hävdat att kvaliteten på ett utbildningssystem inte kan överstiga kvaliteten på sina lärare. Dessa är myter och borde hållas borta från bevisinformerade utbildningspolitik och reformer.”

Kan det vara  därför som vi inte kan få lärare till landsbygden som Tystberga i Nyköpings kommun?

Det finns alltså risker att enbart utgå från de med bästa resultatet.

Risken med att ta in de bästa som söker till lärarutbildningen är att vi också skapar en skola som bestäms av normer som de bästa och smartaste kan samlas kring. Det är långt ifrån den likvärdighet som är önskvärd och som gör att eleverna kan utvecklas utifrån kunskap än igenkänningsfaktorer till framgång. I Nyköping blir det tydligast på gymnasiet där friskolorna samlar under dessa epitet, men Nyköpingsmodellen innebär ett krafttag mot denna trend och är ett nytänk inom området.

Det finns naturligtvis fler anledningar till varför glesbygden saknar lärare. Passionen att vilja lära andra om livet kan knappast vara geografiskt betingat. Det betyder endast att vårt intagningssystem har så stora brister att vi måste ifrågasätta om det kan ha barnens bästa för ögonen.

 

Skillnader mellan finsk och svensk skolan

Jullov – tänk om vi använde tiden för att nå målet med att alla barn som går i årskurs 3 för att skapa läsförståelse. Likvärdigheten innebär i Finland att barnen har lärt sig läsa när de är börjar vårterminen. De som ligger efter i skolan kommer alla klara av målet.

Ja, det var vad jag läste en diskussion om nödvändigheten med långa skoldagar. Då kunde skolans olika resurser finnas till hands för både de som är snabba som långsamma med inlärningen. Skoldagarna började klockan 8 och slutade 16.30.

I Sverige har vi sommarlovsskola. Det är förståeligt eftersom det finns mycket mer tid att ta tillvara. Kanske kan vi erbjuda pedagogiskt stöd tidigare?

Å andra sidan. DN Debatt publicerar idag en korrelation mellan psykisk ohälsa och ökad konsumtion. Cecilia Solér, Handelshögskolan i Göteborg menar att konsumtionsrelaterad stress behöver uppmärksammas och söker ett samband till varför barnen mår dåligt.

De svåraste motståndarna till tidiga mornar är naturligtvis de som älskar spela dataspel långt in på nätterna. Ofta behöver de sova till klockan 11 och vill hellre börja skolan klockan 12 och sluta klockan 18.

Det viftar vi bort med en axelryckning.

Två av de mest googlade frågorna om finska skolan är varför skoldagarna måste vara så tråkiga och börja så tidigt. I Sverige handlar frågorna på Google om varför skolan är viktig och därefter kommer skolmaten och diskussion om något så föråldrat som skoluniform.

För att få en klarar bild av finska skolan behöver jag nog spendera några dagar i den. Min mor som gick finska skolan i Helsingfors har sedan jag var barn sagt att finska skolan är bättre.

Därför finns det anledning att återkomma med mer vetenskapligt stoff. Den här artikeln återspeglar endast diskussioner på nätet.