Bo i Nyköping under lupp

Efter mögeldebatten i Tessinskolan så dök det upp ett nytt svart ämne i Sörmlands Nyheter som har granskat ”Bo i Nyköping”-kampanjen. Under 2018 har moderaterna bestämt sig för att rösta ner den framgångsrika kampanjen som gett Nyköpings kommun miljarder extra i kommunkassan för att bekosta välfärden.

Ibland är företagsklimatet en smula överskattad. Visserligen kan en kommun inte gå i konkurs, men skulle Uppdrag Granskning se över dokumenten så skulle kommunen anses vara det bästa företaget som gjort den största vinsten. Det var ju själva sensmoralen med samhällsinvesteringarna i Haparanda att det skulle bli till nytta för de som bodde där.

Fast, oavsett framgångarna med ”Bo i Nyköping”-kampanjen som även gjort Nyköping till en attraktiv plats för fotografer så ogillar moderaterna i Nyköping idéen med att kommunen går i vinst. Här finns ingen pragmatism eller överseende som framgångarna förblindar utan det handlar som vanligt om att kliva ner på tjänstemannanivå och överträffa dem och underkänna deras kompetens, vilket enbart skapar rädsla hos tjänstemännen istället för hos politikerna som beställt.

En reklamkampanj är en reklamkampanj som vilken revisor som helst skulle bedöma som ”mindre ärlig”. Vem badar vid hamnen i Nyköping på sommaren? Åker inte barnfamiljerna till Jogersö istället för att njuta av havsluften? Ligger inte det i Oxelösund?

Så blir det en diskussion om vem som kommer först. Hönan eller ägget? Alltså, oppositionsledaren Anna af Sillen (M) menar att ”den bästa marknadsföringen en kommun kan få är bra skola, bra omsorg och bra bostäder. Då väljer folk att flytta till Nyköping och starta sina företag här”.

Medan kommunalrådet Urban Granström (S) beklagar över moderaternas kortsiktighet med orden ”vi tror på Bo i Nyköping och behovet av att vara långsiktiga”.

I tider av när brukssamhället sakta försvinner och det konsumtionsvänliga tjänstemannasamhället med digital hjälp uppstår är kommunen en viktig nyckelspelare. Vad socialdemokraterna lyckats med är att se fördelarna med att bo i Nyköping till den grad att det är ett attraktivt alternativ för många trångbodda stockholmare. Sedan efterfrågar de i sin tur som skapar företag som täcker de behoven.

Skolan är viktig. Rosvalla är viktigt och lockar driftiga ungdomar med företagande föräldrar som ser en potential med Nyköping. Vad som är smått tragiskt är att Sörmlands Nyheter har ingen strategi för nya företag. Så någon särskild räkmacka bjuder de inte på, vilket däremot kommunen gör.

Mer ska naturligtvis satsas på att locka hit globala amerikanska företag. För det behövs det satsas mer på utveckling av fibernätverket. Vem ska stå för den framtida satsningen? En del står fiberföretagen för men den som öppnar upp för andra globala konkurrenter?

Det kommer bli spännande vad en internationell reklamsatsning av kommunen kan ge. Kanske ska vi satsa mer på representation på IT-mässor världen? Det kanske blir i framtida nästa steg, men enklast är definitivt att börja på flygplatsen vid Skavsta.

Från identitetspolitik till barnen i centrum

Situationen i Tystberga skola har ändrats efter att föräldrarna satte i handbromsen. Istället kommer eleverna i få gå två dagar på Långbergsskolan med undervisning av lärare. Då efter ett möte med grundskolechefen Anci Stierna, ordförande i barn- och ungdomsnämnden Kent Pettersson (S) och rektorn och nämndpolitikern Åsa Ingård (C) där de frågat föräldrarna som då önskade dialog. Detta rapporterar SN.

Då backade Nyköping kommuns representanter för barnen som uttryckt sin vilja genom föräldrarna.

På tal om att sätta barnens vilja i centrum är väldigt viktigt. När föräldrar lyssnar till deras barns vilja och tar den på största allvar så får barnen och föräldrarna en harmonisk relation.

Inom nederländska Marte Meo är det ett grundläggande begrepp. Just följsamheten som ingår i intoningen och i ett uppmärksamt och bestämt väntande är väldigt starka verktyg som stärker anknytningen.

Just lyhördheten kräver av föräldrarna att de samtalar med barnen.

Det kan ske på efter skolan då föräldrarna tar tid att lyssna på barnen som gärna rapporterar tillbaka. Det har hitintills handlat om banan, äpple och päron för vår treåring. Ibland dyker ett namn upp på något annat barn.

Vid tio års ålder har barnen säkert redan bestämda rutiner för vad de tycker om. Att rycka undan barnen från sitt sammanhang helt är väldigt dramatiskt. Något som hände under 70-talet då barnen inte stod i fokus och samhället inte aktade att fatta beslut över barnens huvud.

Till stor del berodde detta på brist på kunskap men även brist på rätt stöd från samhället. Sedan har det gått trender till identitetspolitiken som mer uppmuntrar ett offertänkande.

Det ledde ju till en hel uppsjö av falska och en hel del obekväma identiteter som lades på andra. Genom identitetspolitiken växte det också upp skolor där barnen tog efter föräldrarnas problematiska identiteter även om de saknade relevans för dem själva.

Frågan är om liberalismens identitetspolitik har nått vägs ände. I mina ögon har den gjort det. Exempelvis har HBTQ:s rättigheter påverkat vanliga familjer positivt och blivit en allmän högtid för kärlek där barnens möjligheter och intressen bejakats positivt. Ett hållbart samhälle är också barnens samhälle.

Att barnen hamnat i centrum är i grunden positivt. Den politiska påverkan har strävats efter att synliggöras, vilket inte är helt fel och kräver att politiker utvecklar egenskaper som leder till ökad insyn.

Det här är också en debatt om vad lärarutbildningen ska innehålla. Om den är påverkad av identitetspolitiken hamnar den lätt i passivitet. En skola där lärare följer elever handlar om kunskaper om leda genom att följa, men mer specifikt om sekvenser där lärare fullt ut tar tillvara barnens utvecklingspotential.

Centralt i Marte Meo är filmandet. Eftersom det är vissa sekvenser som handlar om millisekunder där utbytet sker eller där barnet visar i en gest vad den vill ha, så kan videofilmandes stärka självkänslan hos föräldrar men låta upptäcka vad barnet vill ha. Det i sin tur leder till stabila barn, vilket lugnt skolan har en del saknad av.

Skillnaden mellan passiva barn och stabila barn är stor. Den ena saknar initiativ medan den andra har självförtroende att ta initiativ eftersom omgivningen också lyssnar och följer barnets vilja. Stabila barn är definitivt inte stökiga, som egentligen handlar om att tåget redan gått, det vill säga att kommunikationen inte varit reflekterad alls.

Det kräver då istället att vuxenvärlden samlar sig till en enad trupp. Här finner socialarbetaren och polisen sig i ett unikt samarbete över sekretessgränserna.

Det informativa gräsrotssamtalet

Idag meddelade SN om att skolan i Tystberga flyttas till Nyköping. Situationen är känd sedan ett halvår och det saknas behöriga lärare. Den stora anledningen är att det saknas 65,000 lärare enligt lärarförbundet medan Skolverket anser att det saknas 77,000 lärare och om 15 år 80,000.

För den som gillar siffror finns det gott om statistik gällande lärarbehovet inom skolan. Det är rätt så skrämmande läsning. Det behövs fram till 2021 hela 18,500 förskolelärare. Till lågstadium (1-3) behövs det 6,000 lärare och mellanstadium 11,700 och högstadium 11,800 lärare. Sedan behövs det 12,300 gymnasielärare. Ja, behoven inom skolan är väldigt stora.

Rektorn på Tystberga skola och grundskolechef Anci Stierna ansvarar för var de sju eleverna ska gå. ”De ska delas in i två klasser på Långbergsskolan”, säger hon. Eleverna är positiva till flytten.

Tidigare har föräldrar alarmerat om situationen i Tystberga skola som endast har 26 procent behöriga lärare medan Långbergsskolan har motsvarande 90 procent. I princip hade det räckt med två lärare.

En framgångsfaktor för skolorna är arbetslagen. Det är själva grundstrukturen för en välfungerande skola. Om ”det har bytt och ändrat sig, då är det svårare”, menar Anci Stierna.

En anledning till varför Alliansen vill byta beställar- och utförarmodell för att fatta besluten närmare verksamheten.

Nu har socialdemokraterna i Nyköping redan stora väljargrupper som fritt kan dryfta sina åsikter i partiet, vilket är ett unikt samtalsklimat som också på förhand ger viktig samhällsinformation att ta ställning till som politiker, som i fallet med Tystberga skola.

Gräsrötter som agerar för samhällets bästa kan nog aldrig stoppas in i ett system. Här är livsvärdena starkare än systemvärden, för att ge Jürgen Habermas rätt. Det finns en artikel om hans idéer hos lärareförbundets tidskrift Pedagogiska magasinet.

Föräldraansvaret är minst lika viktigt för barnens skolgång

Förrförra månaden, 3 december, skrev 23 skolchefer i SvD, bland annat Anna Thörn från Nyköping att de önskade att ”nationella förslag och reformer utformas så att arbetssätt och lösningar utgår från lokala förutsättningar och behov samt att vi har befogenheter att hantera det vi ansvarar för”.

Här riktar de kritik mot statlig detaljstyrning och efterlyser mer tillit och förtroende för att de ska kunna rikta insatser där de behövs – underförstått att staten inte vet om det.

Ibland är det statliga styret efterfrågat och ibland är det inte. Här är det tydligt att det statliga styret över skolan är en belastning och orsakar stor skada.

En anledning till varför skolan är kommunal är kostnaderna. Genomsnittet för vad kommuner lägger pengar på förskola och skola är 40 procent.

Kort därefter slutar Anna Thörn i Nyköping och blir kommunalchef i Söderköping, vilket föranledde både Anna af Sillen (M) och Sofia Remnert (L) att rikta kritik mot beställar- och utförarmodellen som särskilt ”tungjobbad” då den även förutsätter att den politiska styrningen ska fungera.

För att sammanfatta kritiken så anser skolcheferna att staten detaljstyr och i nästa andetag så anser oppositionen i Nyköping att skolan är särskilt ”tungjobbad” för både politiker och tjänstemän.

Nu slutade även grundskolechefen Lina Axelsson Kihlbom precis som gymnasiechefen Åsa Ridne och även förskolechefen Susanne Svedberg.

Naturligtvis är instabilitet aldrig bra på kommunal ledningsnivå. Här menar skolexperten Per Kornhall att det ska finnas ”människor i kommunens ledning som kan stå upp för det statliga uppdraget”. Läraren och reportern Isak Skogsstad tycker att en ”välbehövlig och viktig reform vore att finansiera den svenska skolan nationellt.” Alltså, att helt skippa det kommunala ansvaret för skolan.

Det blir alltså inte mindre rörigt.

En teori som jag har är att föräldraansvaret är minst lika viktigt för barnens skolgång. För att skolan ska kunna fungera bra är det viktigt att föräldrar tidigt leker med sina barn. Läser för dem och på olika sätt bidrar till deras utveckling. Det är i ansvarskänslan som lärare i skolan och föräldrar kan förenas och forma ett samarbete kring barnet.

Som sagt, det finns gott om ämnen att diskutera gällande skolan.

Skärmtiden hos barn ökar – bra eller dåligt?

I söndags skrev Peter Wolodarski att det ”viktigaste är skolan, som borde vara en fredad zon från konstant mobilanvändande. Rektorer och lärare som vill ha bort skärmen från skolvardagen måste ha fullt stöd från föräldrar och politiker”. Därefter föreslog han pröva totalt mobilförbud för skolan.

Skärmtiden ökar hos barnen. Det som tidigare var överkonsumtion har blivit normalt och tre timmar eller mer framför skärmen är inget ovanligt.

Steve Jobs som skapade touch-tekniken till iPhone sa att barnen fullkomligt älskar den. Barn är därför inget undantag. I förrgår lånades min iPhone och vips hade 50-60 appar bytt plats.

Det lär nog dröja innan jag lånar ut den igen.

Youtube har så många pedagogiska poänger att barn kan titta på vissa program tills de tröttnar och vill lära sig något nytt med samma innehåll men med en annan uppsättning. Barnens värld är i princip självreglerande och har sina egna parametrar. Fantasin stimuleras på något sätt av innehållet men innehållet begränsar inte fantasin.

Ibland lär sig barn något via Youtube som de utvecklar i sin egna lekar. Här kan paddan vara ett stort hjälpmedel.

Tekniken fråntar dock aldrig ansvaret från en förälder. Ibland är barnböcker mer sövande än en padda som står på i timmar. Under kvällen gång är paddans ett ständig kreativt hjälpmedel eller komplement, men den kan aldrig ersätta en närvarande förälder.

Det borde därför heta digital kompetens istället för oro kring för slappa ordningsregler. Det viktiga är också att lärare och förskolepersonal får utbildning kring relevant appar. Här kan barnen få utrymme att leka och vara delaktiga.

Skolvärlden skriver dock att 69 procent gymnasielärare störs av mobiltelefoner mot 29 procent i grundskolan. Siffran lär sjunka lägre i åldrar.

Det tråkiga är det smått förhärskande samtalsklimat. I jakten efter uppmärksamhet och svarta rubriker kommer sensationslystnad vara drivande än vanligt sunt förnuft som reglerar och prövar vad som är gott för våra barn.

En skolmodell som inte motarbetar goda resultat

Igår skriver ordförande i barn- och ungdomsnämnden Kent Pettersson (S) och Veronica Andersson (S) på Dagens Arena om Nyköpingsmodellen som är en skolmodell som inte motarbetar de goda resultaten.

Tidigare nådde 70 procent behöriga i tre ämnen till gymnasiet och nu i nya skolan så når 90 procent i åtta ämnen. För att elever ska kunna välja skola har Nyköping infört aktivt skolval. Något som tidigare skrivits om i SN.

Det kan vara värt att nämna att blocköverskridande beslut fattades Nyköpingsmodellen 2010. Befolkningsmängden har därefter ökat år efter år och den rödgröna kommunledningen har fått besluta i största försiktighet planer på fler bostads- och hyresrätter och därmed också omedelbara renoveringar samt byggnation av förskolor och skolor. Där har behovet av blocköverskridande beslut varit mindre.

Igår började även SN att intervjua elever som flyttat från Tessinskolan. Några flyttade till S:t Nicolaiskolan och trivs bättre och några har drabbats negativt. Arbetsmiljöverket i Linköpings sektionschef Michael Bernhardsson vill se en tydlig handlingsplan. Han ser också att åtgärder har vidtagits för de som fått allergiska reaktioner.

Två elever skriver även en insändare om de motsättningar som funnits mellan elever som kom från mögeldrabbade Gripen till Tessinskolan. ”Det var jobbigt för oss att gå på en skola där vi inte är välkomna”. Tessinskolan har elitdrömmar som mål. Ofta är föräldrarna resursstarka och sponsrar sina barn fullt ut.

Inget fel i det, men det är viktigt att skolan är likvärdig även om det blir svårare att upprätthålla den på gymnasienivå. Där finns en enorm utmaning för Nyköpingsmodellen.

Smått spännande kan jag tycka är området vid Nyköpingsån. Själv drömmer jag om ett universitet hit till staden där vi kan skola våra egna framtida tjänstemän. Elitdrömmar hänger ihop mycket med aktiviteterna på Rosvalla medan universitet ger en känsla av att nyfikenheten till vetenskap kan betraktas som en styrka.

Från halvhalt till synnerligen angeläget

Då var det dags igen. Sörmlands Nyheter har tapetserat med permanent svart färg på sin hemsida om mögelproblemet och som pricken över i:et kommer besked från moderaterna, främst Petter Söderblom, andre vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden samt Jan Bonnier, andre vice ordförande i utbildning-, arbete och integrationsnämnden som sköter gymnasieskolan.

Igår reagerade kommunalrådet Urban Granström (S) och kunde berätta att moderaterna konsekvent sagt nej eller försökt förhala besluten. Observera att Sörmlands Nyheter inte bjuder på svartfärg eller permanent plats på hemsidan utan artikeln måste sökas i systemet.

Hur som helst så vill Petter Söderblom (M) ha diskussioner med socialdemokraterna. Tanken är att blocköverskridande verksamhet ska finnas då byggnationerna har en livslängd som sträcker sig till 50 år eller längre.

Sedan kunde Urban Granström (S) via sin blogg och samma på Facebook hänvisa till de tillfällen då moderaterna antingen reserverat sig eller förhalat beslut.

Om Stigtomta (s.65) ville moderaterna återremittera och försena byggstarten.

Moderaterna med oppositionen motiverade sig så här:

Urban Granström menar att ”det inte är svårare än att titta på befolkningen och titta var skolorna finns. De kan titta också”.

Det viktigaste är att komma igång när kommunen växer snabbt och planerna måste därför hålla takten, menar han.

Gällande tillbyggnation av gymnasieskolan Gripen (förra Borgmästarhagsskolan) sammanträdde kommunstyrelsens (s.12 ff) 2016-04-04:

18 maj beräknas Gripen vara klar! Det borde påverka eleverna på Tessinskolan positivt.

Kritiken från moderaterna såg ut så här där de reserverade sig och förordade att ”det vore klokt att göra en halvhalt och se över kommunens behov av skollokaler”.

Gällande Bryngelstorpsskolan beslutade kommunstyrelsen (s.22 ff) 2017-05-22 utifrån behovet 330 elever 2025:

Så kommer moderaterna och anser att ”behovet av skollokaler är synnerligen angeläget”:

Eftersom det saknas en långsiktig strategi om skollokaler så ställer de inte upp. Istället menar Jan Bonnier (M) att det varit ad-hoc-lösningar.

Jämför med halvhalt.

Popcornpolitik, menar oppositionsrådet Anna af Sillen (M) och kallar det oseriöst.

Jämför med att de säger konsekvent nej och vill förhala.

Ett ord av kritik från mig:

Intressant läsning är också LO:s rapport rapport (PDF) om friskolor.