Kategori: Politik

Söndagskrönika om förskolans situation igen

SÖNDAGSKRÖNIKA. Idag tänkte jag ställa frågan om kommunerna satsar för lite resurser på förskolan. En del förskolepersonal och föräldrar har rapporterat till Facebook och Aftonbladet att metoderna för att rekrytera ny personal behöver förstärkas med nyanlända eftersom det handlar mer om icke-verbal kommunikation och praktiska sysslor.

Att det ska finnas en gräns för hur många barn det kan vara i en grupp. Något som jag vet min förskola Franciscus i Nyköping sköter galant. De har även tagit hjälp av somaliska kvinnor vilket jag tycker berikar vår enfaldiga kultur.

Det är ofta indelat i mindre grupper. En grupp är ute, en inne varav en grupp i stora allrummet och en i mindre rummet. Det är inte ensidig jämställdhet utan det finns tre män födds från olika decennier på plats. Det ger ett tryggt intryck då män historiskt sett inte alltid varit lika närvarande med barnen.

Bland personalen har jag räknat till tre förskolepedagoger som ger professionellt intryck. De upplever jag alltid som lugna och har en tränad blick för pedagogiska möten med barnen.

Jag är livrädd för att lägga för mycket krut på invektiv och skapa en blogg som lockar till sig samhällskritiker som endast har som syfte att klaga. Media och verkligheten är ju två olika saker och visst behövs det en krok för att fånga publiken, men innehållet blir lätt förenklat och vinklat. Den slutsatsen börjar alltfler myndigheter också dra och sluter sig inåt, men ett tröstande ord på vägen är att blott i det öppna har du en möjlighet.

SKL skriver att 2016 kostade grundskolan 107 miljarder, förskolan 72 miljarder och gymnasieskolan knappt 40 miljarder av totalen 260 miljarder.

70 procent betalas av kommunerna via kommunalskatten. Ca 14 procent består av generella statsbidrag som utgår från det kommunala skatteutjämningssystemet. Sedan är 5 procent riktade statsbidrag. Övriga 11 procenten är intäkter för förskola och fritidshem.

Sedan svarar SKL på frågan om skolan får allt mindre pengar? Faktum är att nästan hälften av kommunens pengar går till skolreformer – alltså 43 procent.

Nästa fråga som besvaras är om mer pengar ger bättre resultat, vilket det per automatik inte sker. Här kan staten bidra med praktiknära forskning om vad som är effektiva arbetssätt och metoder.

Glesbygdskommuners skolor kostar oftast mer på grund av för stora lokaler och för få barn på antal anställda. Sedan varnar SKL för vanskliga jämförelser mellan kommuner då de har olika fördelningsmodeller.

Är förskoleupproret helt meningslöst då? Nej, det går i mina ögon att hörsamma en del önskningar även om det på många orter fungerar. Sedan kan en dag då all personal är sjuka vara näst intill omöjlig att förutsäga. Magsjuka kan slå ut näst intill en hel förskola.

Även om all personal i förskolan skulle bli smittade och personalen är fullständigt okända för föräldrar som lämnar in sina barn på morgonen så stänger inte förskolan. Kanske skulle det finnas plats för andra professioner?

SR skriver om det bland annat Örebro att läkare inte stänger en förskola på grund av pandemi. Det som kan stänga en förskola är en vanlig och hederlig strejk.

Enligt Kommunal anser 65 procent av barnskötare att det är för lite personal en gång i veckan och alltfler barnskötare upplever att det är en risk för barnen.

Rapporten avslöjar också att 27 procent av barnskötarna upplever att barngruppens storlek inte efterlevs.

Vad sakliga rapporter saknar är som vanligt medmänsklighet. Om möjligt finns en förklaring på orsak och verkan, som polisrapporter från Noa kan bjuda en smula på, men oftast saknas det generellt förståelse i rapporter.

Här är mitt scenario: Saknas det förståelse saknas det kommunikation och saknas det kommunikation så talar vi lätt förbi varandra. Då blir det en massa ord utan icke verbal kommunikation. Trött och utbränd personal som förlorat sin stabilitet.

Omöjligt att säga något positivt, när skoldebatten drar igång

Sörmlands Nyheter skriver en del på i sin nätupplaga. Då bland annat att rektorn för Tessinskolan Cecilia Karlström som berättar att faran inte är över mögel och bakterier. Snarare långt därifrån.  Hon hoppas att eleverna inte tror att de fått ledigt.

Hon berättar att situationen inte varit oväntad och heller inte påverkat undervisningen. Det var efter att kommundirektören Erik Carlgren tillrättavisat och sagt att skyddsombudens beslut var överdriven. För rektorn som sitter mitt i den hektiska situationen har mycket att hantera nu.

⎯ Nu hoppas jag bara att det inte var alltför många elever som blir besvikna över att de inte får ledigt, och att de dyker upp i skolan i morgon, säger Cecilia Karlström till Sörmlands Nyheters reporter.

Hävningen från Arbetsmiljöverkets sektionschef region öst Robert Aldén handlade utifrån parametrarna omedelbar livsfara, men har möjlighet att verkställa obegränsad eller begränsad tid för länge åtgärderna ska verkställas. Han ansåg att Nyköpings kommun levde upp till åtgärder för att komma åt bakterierna i luften och mögel som spridit sig.

En lärare mår rätt taskigt sedan i höstas, vilket naturligtvis är Arbetsmiljöverket tar hänsyn till. Samtidigt jobbar läraren kvar i fuktskadade klassrummet.

Smått intressant är att Kent Pettersson som också sitter som ordförande för barn- och ungdomsnämnden är tjänstledig från sin tjänst som lärare på Tessinskolan. Någon än han borde känna vad hans kollegor känner och tycker. Det finns också en lärare som jobbat där i 34 år och inte känt något.

Anledningen till att vissa reagerar kraftigare beror på känslighet.

Tidigare har rektorn sagt att luften känns fräsch och försöker på olika sätt hålla humöret uppe för skoltrötta elever.

Det har i princip varit omöjligt att säga något positivt, vilket är typiskt när debatten drar igång.

Tidigare drabbades även Borgmästarhagsskolan av mögel, vilket föranledde att gymnasieelever fick flytta till Tessinskolan. Även om jag inte tror på skrock som att inte gå över A-brunnslock så verkar eleverna vara otursförföljda av mögel och nu allvarliga bakterier.

Hur som helst verkar det finnas många turer i det här.

På tal om olikheter så gillar jag Netflix nya serie ”My next guest” med Dave Letterman som intervjuar Barack Obama. Cirka 39.30 in i serien börjar det positiva:

Screen Shot 2018-01-13 at 00.18.50 Just det avsnittet är något som är värt att samla på och som laddar batterierna bättre än mycket annat. För den politiskt intresserade är det också värt att nämna att varje gång Barack säger något om sin fru Michelle så förminskar han sig självt. Det är omvänd maktstrategi.

Han nämner också hur ont det gjorde att lämna bort sin dotter till highschool. Som en öppen hjärtkirurgi eller ”hjärtat utanför kroppen” som barn uttrycker det. Så visst kan jag förstå att föräldrar instinktivt bryr sig om sina barns skolgång.

 

Tessinskolan rivs eller renoveras pga sjukdom

Då var vi tillbaka till mögelsituationen Tessinskolan i Nyköping igen. Det ställer hela kommunens ledarskaps förmåga och resurser på prov i dragkamp mot utomstående experter, lärarförbundet i spetsen med lärarnas riksförbund och lokala skyddsombud med hög status.

Situationen är att möglet och bakterier florerar i luften i en cocktail som orsakar en mängd kroppsliga besvär. Tessinskolan lades ner två timmar för att senare öppnas av Arbetsmiljöverket. Onekligen har kommunen en omvänd oberoende bevisbörda, men båda parterna är överens om att något behöver göras. Då enligt SN.

Man ska inte underskatta lokala krafters möjligheter till påtryckningar. Den politiska vardagen är oftast svårare än vad de flesta tror och består ibland i att välja mellan pest eller kolera. En skenande budget eller en ny skola.

Av intresse kan vara Uppdrag Gransknings reportage om Sollefteå där det blev mer eller mindre inbördeskrig när sjukhuset lades ner. Sjukhuset blev helt enkelt för dyrt. Skattehöjningar var uteslutet och därför fick sjukvården stryka på foten vilket skadade den lokala tillgängligheten.

Senast visar det sig att det är högerextrema krafter som ligger bakom Facebooksidan med 30,000 följare.

Striderna därifrån lär oss att en lokal debatt kan bli väldigt smutsig, vilket tyder på att det är valår och kampen om väljarna redan har börjat.

När Nyköping byggde Alpha och Omega som är den nya högstadiet fick den mycket positiv uppmärksamhet nationellt och internationellt. Kommunen har sammanställt länkarna.

Den effekten kommer spilla över på Tessinskolan som till hösten 2018 har antingen en ny eller renoverad skola. Fram till dess flyttar gymnasiet in till högstadiet Omega där det till mars månad byggs modulhus med klassrum och arbetsrum strax vid grusplanet intill, skriver Nyköpings kommun på deras hemsida idag.

Där det finns rikligt med information avsedd främst till oroliga föräldrar och elever, vilket borde vara lugnande nyheter.

Samtidigt, att byta ut ventilation i byggnationer från 60-talet är väldigt svårt och resultatet blir också klent kan jag lugnt påstå när jag sätter på köksfläkten hemma.

Idag finns det en stor medvetenhet kring friska och sjuka hus. Resor utomlands tar med med lössen och alltfler som tar antibiotika skapar bakterier som är multiresistenta.

Hur lär man barn att ta ansvar?

Den frågan har väckts i mig ett otal gånger. Visst är vi föräldrar förebilder och använder vår föreställningsförmåga och fantasi, psykologiskt sett kompenserar även vårt psyke även de brister som finns hos vårt barn. Vi lär oss att ta ansvar för när de blivit sårade och ger dem tröst och en helande upplevelse som de kan bära inom sig.

Igår tänkte jag även på turordningen. Eftersom jag nitiskt har följt henne i vad hon vill, så sa jag när kläderna skulle på efter förskolan att ”det är min tur”. Trots sin trötthet kom kläderna på snabbt. En pappa blev smått överraskad och ville lära sig också.

Föräldraskapet är en härlig process som går att utveckla till en inre resa i barnets alla utvecklingsstadier. Som tidigare nämndes så är det positiva språket viktigt. Idag används ordet utmaningar istället för problem, vilket är förståeligt med tanke på att ordet problem och barn lätt blir problembarn.

Det är mitt ansvar också att lära känna mig själv. Varför är jag så dålig förlorare har näst intill plågat mig. Att ge upp vid magisteruppsatsen efter att ha kört in den i ett mentalt sidospår och kuggat, men varför kämpar jag mig inte mig tillbaka en gång till?

Nederlag svider och sättet djupa spår i oss. Ju svårare det är desto tyngre blir fallet. Jag minns känslorna efter förlorade fotbollsmatcher och hur tystnaden fångade sitt grepp. Lika bottenlöst euforiska var vinsterna som också formade spelarna och laget.

Att bevara sin självkänsla är viktigt. En spelare såg alltid att han gjorde något bra i de matcher han spelade. Vid ett tillfälle fick han rött kort så han sagt runda ord till domaren och kom efteråt och satte sig på läktaren.

Att se sin egen insats och hålla fast vid den gör en stark. Att aldrig fullständigt nervärdera sig själv. Möjligtvis kan vreden få finnas där en stund men det är en mycket destruktiv känsla att odla djupare spår i.

Kanske är det bra att ibland bli arg på sig själv för att man ger upp för tidigt. Ju högre insatsen är desto ondare gör fallet. Rädslan att förlora kan ju heller inte få styra för länge.

Personligt ansvar i mina ögon är att ta in hela förlusten. Sedan att se delarna efteråt som både är bra och dåliga. Det kommer ändå vara samma krafter i rörelse när jag lyckas som när jag misslyckas. Både när jag vinner och förlorar oavsett vad jag gör i livet.

Skolans värld är ju en sådan tillvaro där barnen inte behöver möta vinst och förlust så tydligt förrän när de går ut nian. Att gå ut nian utan behörighet till gymnasiet kan jag tycka är en för svår förlusttillvaro att acceptera. På något sätt har utmaningarna tagit slut och problemen har fått fäste på den unga kroppen som börjar odla spår av uppgivenhet.

Verkligheten är ju en annan och ibland drabbas hela Sverige hårt av lågkonjunkturer. Ibland drabbas hela städer av det. Svårast är det för de städer som haft stor del förlorare redan från grundskolan.

Kunde de fått lära sig att det är vårt ansvar att aldrig ge upp att försöka och inte bara se det positiva i vad de gör utan förstärka det positiva så har vi en helt annan skola.

Här finns gamla ord som ståndaktig. Även nödig kraft som det talas om i Ordspråksboken 24:10:

The Messenger (1997) skriver:

If you fall to pieces in a crisis, there wasn’t much to you in the first place.

Även Efesierbrevet tar upp hantering av förluster i kapitel 4:26-27:

Go ahead and be angry. You do well to be angry—but don’t use your anger as fuel for revenge. And don’t stay angry. Don’t go to bed angry. Don’t give the Devil that kind of foothold in your life.

Att leda genom att följa borde inte upplevas så skrämmande

Igår kunde socialdemokraterna gå ut med ett positivt meddelande på Facebook om skolan. Det handlar främst om att eleverna, iklädda sin första medvetna roll i livet som barn, förtjänar 1) fler lärare, 2) mer kunskap och 3) ett slut på vinstjakten.

Fler lärare är också i centrum i förskoleupproret som lyfter fram de negativa effekterna. I Örebro tog plötsligt två pedagoger över scenen på en utbildningsdag för förskolepersonalen vilket inte välkomnades av den lokala skolpolitikern Thomas Esbjörnsson (S) och högsta skolchefen Marie Holm.

I princip är upproret smått rebelliskt och tillsägningen från möttes inte av burop utan pedagogerna fick stående ovationer. Vad pedagogerna sa på scenen var att de vänder ut och in på sig själva och önskar mer resurser.

Fel reaktion, menar ledarbloggen på Esbjörnsson. Sedan dras artikeln bort från nätet och diskussionen spårar ur till Flashback med anonyma kommentarer. En medlem menar att ”de är monologa envägsmöten och enbart är till för att informera arbetsgivare.

Nu är det inte min sak att läxa upp någon. Däremot så tycker jag och tror på begrepp som ”intoning” och ”attentive waiting” som handlar om att förstärka initiativ. Det bygger också på ”turordning”, vilket strider helt mot offentlig envägskommunikation utan möjlighet till bekräftelse eller replik.

Barn föds helt med instinkten min tur och din tur. När turordningen konstrueras bort i skolans miljö med exempelvis för stora barngrupper så dämpas förmågan till att ta initiativ. När den inte stimuleras så uppstår en rad irrationella beteenden.

Leken är främsta metoden för att förstärka ett barn i positiva beteende.

Nu tror jag mer att sådana här livsvärden borde kolonisera systemvärden än tvärtom, för att vara trogen sociologen och filosofen Jürgen Habermas idéer om kommunikativt handlande som utgår från rationella argument än systemvärdens vedertagna tolkningar som är svåra att utsätta för kritik.

Habermas är också anhängare av samtalsdemokrati där de gemensamma begreppen är viktiga för ökad förståelse av varandras argument. Här måste orden vara exakta, vilket egentligen i mina ögon handlar om ömsesidighet kring begrepp. Alltså, benämning, vilket är viktigt för små barn som utvecklar sin begreppsvärld utifrån dem. Det gäller även oss vuxna, då risken för käbbel är stor om begreppen inte är gemensamma, enligt Habermas.

Så ska en politiker välja systemvärden eller livsvärden att representera, kanske frågan skulle vara.

I tider av samhällsförändring tror jag det är viktigt att skapa fler positiva möten i sitt ledarskap än negativa.

Att leda genom att följa borde inte upplevas så skrämmande.

Pressat läge för förskolan

Hashtaggen #pressatläge kunde jag läsa om lärarnas tidning som handlar om att väcka politikernas uppmärksamhet vad gällande situationen i förskolan. Förskoleupproret initierades av tidningen ETC som fått in över 500 berättelser. Nu tror jag att skolan kommer bli en viktig valfråga lokalt i  Nyköping och därför har jag redan nu med flera andra börjat initiera skolan som en viktig lokal som nationellt politisk fråga. Mina artiklar berör alltifrån pedagogiska poänger till gamla lokaler med nostalgisk fernissa. 

Förskoleupproret som tar språng från Twittertrender har som mål vad bilden till höger skvallrar om.

Jag tycker naturligtvis att specialpedagoger ska finnas i större utsträckning i vanliga skolan, men det finns en rädsla att bli stigmatiserad som styr. Det finns då troligtvis inte mycket positiva erfarenheter kring undervisning för de svagaste av begåvningarna som har olika neurologiska funktionsvariationer.

Fortbildning och kurser är också något viktigt, då det är lättare att dra fördel av andra vetenskapliga metoder än de som finns inom lärarhögskolan. Faktum är att svårare frågor oftast får möta studenten när den gör sitt specialarbete, vilket gör att en långvarig högutbildning  oftast behöver kompletteras i efterhand med ny kunskap.

Kort kan sägas om kunskap. Är du mätt på kunskap? Då har du troligtvis inte mött någon ny kunskap. Redan där ser ett vant öga att det behövs kunskaper till förskolan som tacklar utmattade lärare.

Hur viktigt är det inte att förstärka det positiva?  Det är inte förrän vi ser när vi tror, och det är denna kraft som är viktig att stärka mellan elever och lärare. När vi läser självklara rubriker som bekräftar vad vi själva känner och tänker om skolan som arbetsmiljö, så räcker det oftast med några timmar så gör det ont i öronen i ett klassrum för en lärare med småbarn. Eller varför inte bättre belysning?

En buller-app som Arbetsmiljöverket kunde plocka fram med lite livligare uttryck än en telefonkatalog vore väl något?  Alltså, något som är anpassat för barnen.

Vad toppar då lärarnas önskelista inför 2018? De flesta vill ha mindre barn-/elevgrupper (31 %), därefter kommer högre lön (29 %) och minskad arbetsbelastning (24 %) och bättre arbetsmiljö i allmänhet (12 %), mer fortbildning (2 %) och annat (2 %). Då utifrån 4587 röster på Lärarnas tidning.

Vad toppar då förskoleupprorets önskemål? Jag har för jämförelsens skull omvandlat önskemålen i procent. Barngruppens storlek finns med i fyra punkter (36,3 %). Det ska finnas resurser i form av specialpedagoger till förskolan genom två punkter (18,2 %). Därefter är det enskilda önskemål som vikarier (9,1 %) från första dagen, gemensam nationell planeringstid (9,1 %), fortbildning  (9,1 %) på arbetstid, ökad lön (9,1 %) och slutligen ingen administration (9,1 %) alls.

Av intresse är berättelsen på Facebook av en barnskötare i Vallentuna.

Fler privata berättelser har Facebooks slutna grupp Förskoleupproret som i skrivandet stund har 12,202 medlemmar och antalet ökar stadigt.

I den här farten kommer skoldebatten vara den viktigaste frågan inför valet 2018.

Det bådar gott i mina ögon som kämpar för mitt barns framtid och en skola för alla.

 

 

Placera inte ditt barn i en nostalgisk rivningskåk

Igår publicerar Sörmlands Nyheter om mögelskador i Tessinskolan. Boven är Aspergillus versicolor, en mikroskopisk sporsäcksvamp som irriterar ögonen, näsa och hals. Den förekommer både hårt slitna gamla innemiljöer och även i maten. Tessinskolan har 50 år på nacken och ligger granne med det exemplariska Nyköpings högstadium som är ritad av Carlstedt arkitekter med stor kunskap om sjukhusmiljö som har särskilda krav för att inte sprida olika smittor. De kunskaperna fanns inte för 50 år sedan.

Föräldrarna är mycket upprörda och alarmerande och jag skulle nog själv anmärka om jag hade en dotter som började uppvisa symptom från sporsvamp om hon gick på skolan. Även Lärarnas riksförbund ångar på så graderna stiger i kritikens bastu. Cyniskt och uselt kan kritiken sammanfattas.

Enligt kritikerna låter det som skolan inte får någonting. Fast budgeten ligger närmare en miljard kronor per år och har på sina håll gått över budget till och med. Främst förskolan då antalet barn har ökat.

En annan sporsäcksvamp är penicillium chrysogen som trivs bäst i inomhusmiljöer där det finns vatten. Vem minns inte den illaluktande mattan i grundskolan som fångade upp vattnet från skorna efter rasterna? Eftersom mattan aldrig fick återhämta sig så började den jäsa. Den var även vanlig på sjukhus tills någon upptäckte att den samlade sporsäcksvamp. Därefter har åtgärderna från kommunen varit att bygga bort problemen.

Åtgärda inomhusluft är en kostsam historia och kan bli dyrt. Särskilt om det finns asbestkanaler kvar så måste kanalerna bytas ut. Ingår luftkanalerna i huskroppen kan det vara omöjligt att riva utan att skadorna på huset blir bestående. Det vill säga att asbesten sprider sig.

I flesta fall så lever både nytt och gammalt kvar tills det kommer till en punkt då det inte längre är möjligt. Den verklighetsutvecklingen gäller åtminstone Nyköpings lasarett och bostadsbeståndet i staden.

Första åtgärden är att få in inandningsluft och det är enkelt. Bara borra hål i väggarna och försluta med plåt. Det är luften som byts ut som är svårast och årets mörka dagar bidrar också till sämre luft inomhus då vi är mer inne än ute och dessutom gillar värmen. En annan åtgärd är att byta fönster – det löser fortfarande bara inandningsluften. Detta har redan åtgärdats.

Läser jag på om Tessinskolan så skulle jag aldrig placera mitt barn där. Särskilt om uppgifterna varit kända sedan 2011. Jag skulle i sådana fall då vara både lomhörd och döv som förälder. För Guds skull, sätt inte ditt barn i en rivningskåk – hur nostalgiskt fint och bedårande det än kan vara.

Men kanske är det just så det förhåller sig. Tessinskolans framtid är en plågsamt utdragen tragedi som påminner om föräldraansvaret består i att även välja friska lokaler för sitt barn.