Har vi nått en smärtgräns för invandringen?

Diskussionen om ett tak för att ta emot flyktingar har satt fart här i Sörmland. Eskilstunas Jimmy Jansson (S). Tanken om en reglerad invandring är knappast ny. I ett Facebookinlägg citerar Jansson Olof Palme i ett uttalande i tidskriften Invandrare & Minoriteter (1977):

”För det första måste vi ha en reglerad invandring, det har jag alltid varit anhängare av. Alltså att vi på ett rimligt sätt, kvantitativt, kan bemästra problemet. För det andra att vi för en konsekvent jämlikhetspolitik. Om någon av dessa två förutsättningar brister, riskerar vi att få svåra problem” (min kursivering).

Redan här fångar Palme hedersproblematiken som underordnas jämlikhetspolitiken, som vi idag kallar jämställdhetspolitiken.

Här handlar det om kvantitet. För det är ju så kommunens tjänstemän arbetar. Det är krona efter krona. Det perspektivet är ganska fyrkantigt jämfört med löften om ett nytt liv som Sverige lovar människor på flykt. 

I skolorna ser vi problematiken. Svenskar får godkända och väl godkända betyg där knappt fyra procent inte når målen medan invandrarna ligger på tvåsiffriga nivåer där målen inte nås. 

Socialbidragen ökar när staten inte finansierar flyktingströmmen från 2015. Nyköping kommer få betala 11 miljoner för utjämningspolitiken.

Det är näst intill oansvarigt att ta emot flyktingar när det inte finns någon ekonomisk täckning för det i kommunerna. Här kan det vara bra att jämföra ekonomiska muskler mellan kommunerna mer synligt. 

Frågan är om vi nått en smärtgräns för invandringen? För flyktingkatastroferna runt om i världen blir knappast mindre tragiska. Det är ju frågan som ligger och skaver. Men, om vi ska kunna ta emot fler flyktingar är det viktigt att vi lyckas med de som vi redan tagit emot. 

LO har lagt fram en del konkreta förslag. Något som jag tycker är viktigt är att slopa skolpengen eftersom de kommunala skolorna får ta emot flyktingarna medan friskolorna väljer ett betydligt mindre antal. Slopa är måhända ett svepande ord, men möjlighet att modifiera låsta pengar avlastar problemen i skolan. 

Just att använda socioekonomiska mått är mycket viktigt. Det blir mindre vinst till välfärden eftersom den bekostas av duktiga elever som är mindre resurskrävande och oftast har flest högskoleutbildade föräldrar. Det är så utvecklingen ser ut idag.

Sedan tror jag på äganderätter. Att staten hellre bekostar bostadsrätter men att de kallas för äganderätter där kravet är att det finns en förening. Formen måste motivera till ökat ansvar.

Att staten går in och skänker bostäder i form av hyresrätter utan äganderätt skapar ett utslagningssystem.

Liknande system finns i Kanada och något europeiskt land, tror det var Österrike eller Schweiz.

Solidariteten ska vara tydlig. Att ha bygga sovjetiska komplex är knappast eftersträvansvärt.