Diskussion eller samtal – det är frågan

Idag lämnade statsministern Stefan Löfven besked om att han väljer kaffekopp istället och champagneglas. Hellre utanför Ullared än Almedalen. Ett beslut som säkert har vajat fram och tillbaka.

Det är ungefär som Per-Albin Hansson jämförde den goda familjen med socialdemokratisk politik vid hans första tal i riksdagen (remissdebatt) 1928. I den goda familjen är alla likvärdiga och jämställda, stor som liten, gammal som ung och frisk som sjuk. Så borde solidariteten också vara.

Per-Albin Hansson sa: ”Det goda hemmet känner icke till några priviligierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar eller styvbarn. Där ser inte den ene ner på den andre, där försöker ingen skaffa sig fördel på den andres bekostnad, den starke trycket inte ner och plundrar den svage. Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan”.

Löfven värdesätter det nära mötet med människor framför flyktig mingel med journalister, ministrar, lobbyister och annat mediefolk. Eller titta folk i nacken på seminarier medan någon eller några priviligierade håller i diskussionen.

Förr var det nästan en plikt att besöka Almedalen. Svensk Näringsliv var ivriga att få dit bloggare som styrde vardagsfolkets samtal. Socialdemokraterna likaså.

Men, så uppenbarades trollen som har dussintals konton som lägger upp tusentals inlägg och kommenterar hejvilt allt som pekar mot ett ökat missnöje kring invandring, våldtäkter och andra juridiska spörsmål.

Det ledde till ökat deltagande på Facebook. Sedan blev Twitter Donald Trumps sätt att ge kalla handen till CNN, New York Times och andra liberala nyhetsmagasin som vinklade sina artiklar ensidigt.

Ingen trodde att han som varit medias gullegris skulle ha makten att få dem att se ociviliserade ut – och lyfta Fox News ur träsket. Det skedde och Hillary Clinton förlorade genom att tilltala publiken som om de var barn, enligt amerikanska analytiker.

Så hur sker kommunikationen mellan politiker och medborgare bäst? Jag tror på vikten av att vara sig själv och att det politiska ämbetet är för andras skull.

Så krävs det en dos av kärlek, respekt, omsorg, visionär förmåga, mildhet, fingertoppskänsla, ödmjukhet osv. Ska det tilläggas att ha förmågan att tala hål i huvudet på folk?

Fast lika torrt är det inte bland akademiker som ser Almedalen som ett smörgåsbord av diskussioner mellan olika aktörer. Eller för den delen myndigheter eller departement som har det här som en möjlighet till ett annorlunda möte med nyfiken akademisk publik.

IF Metall dyker upp. LO dyker upp med vice ordförande (utan ordförande Kålle). Transport verkar lägga upp sitt program efteråt på hemsidan men i appen Almedalen.se finns de med på kartan med spännande (mina val) seminarier med titeln: ”Skapar Amazon djungelns lag på arbetsmarknaden?”. Eller: ”Ett halvår för att bli Youtuber och 80 timmar för att bli ordningsvakt – är det rimligt?”.

Lika spännande seminarium arrangeras av LO-TCO Rättsskydd AB med frågorna: ”Har arbetsgivare något socialt ansvar?”, ”Vad ska hända med arbetsskadeförsäkringen?” och ”Hur reparerar vi sjukförsäkringen?”.

Samtidigt finns intresset för skola/utbildning/pedagogik: Hur rustar vi våra lärare och elever att hantera hållbar utveckling?” som arrangeras av Swedesd.