Kan EU-valet någonsin bli attraktivt för svenska partier?

Det säger sig självt att när besluten flyttar till Bryssel och till EU-parlamentet så sjunker det demokratiska deltagandet. Även det påverkar lokala politiker att möjligtvis be sina väljare att gå och rösta, men det finns ingen särskild desperation över vem eller vilka som ska vara engagerade där.

Syftet med politiska partier i EU-departementetn blir mer och mer lik den digitala världen, där det gäller att ha högsta användbarhet utan något särskilt ansikte utåt eller namn som är förknippat med tjänsten.

EU-valet börjar alltmer likna ett sådant paket av åtgärder.

I socialdemokraternas fall handlar det om att vara en demokratisk kraft mot högernationalismen. Om det politiska engagemanget ska översättas till något så önskar socialdemokraterna att det är emot högerpopulismen. De representerar sekelgammal intellektuellt misstänkliggörande av antisemitism som nu används för att separera kristna från muslimer.

Undantaget för judarna var att de fick en sann identitet i att de blivit drabbade av politisk förtryck i Europa.

I finkulturen fanns i Sverige på 1930-talet antisemitiska jargonger. Det blev helt plötsligt fult när de allierade makterna stod som vinnare med början hösten 1943. Då skickade familjen Wallenberg sina söner för utbildning på amerikanska unversitet och sände sin främsta son till att offras hos sovjetiska makter som tog honom till fånga.

Om Sovjetunioen under Josef Stalin hade släppt Raoul Wallenberg hade säkerligen relationen mellan Sverige och Ryssland kunnat vara på en helt annan nivå. Den svenska genialiska politiska handlingen ledde också till att Raol Wallenberg har en särskild ställning i New York.

Ett litet land som Sverige kan alltid välja sida och alliansfriheten innebar länge att Sverige valde en medelväg. Efter att kommunismen föll 1989 och östblocket uppluckrades hade vi ett enat Europa med erfarenheter nog för att stoppa i halsen på de som ville splittra ännu mer.

Nu vill Sverigedemokraterna att alla länder i Europa ska ha rätt till sin egen kulturella särart. Det låter ju ganska självklart, men det sätter också käppar i hjulen på de som strävar efter mer internationella värderingar. Sverige ska vara en ankdamm och de andra länderna ska också förbli ankdammar som inte skadar varandra.

Men, det räcker ju med att ett land har sämre arbetsvillkor än ett annat för att den goda idén ska falla på sitt eget grepp. Den svenska modellen står antingen inför valet att bli uppätet av andra modeller än den svenska eller så väljer vi att sälja vårt arbetssystem till andra länder.

Arbetstryggheten är värd att försvara även i Europa. Det är själva poängen med den socialdemokratiska politiken.

Så ni som klagar på lastbilschaufförer som tar svenska jobb, ni som klagar på att andra länder inte tar mer ansvar för flyktingar, ni som tycker att vi har rätt att ställa krav på andra EU-länder där lönerna är urusla, bör rösta på socialdemokraterna.

Tänk att gamla svenska företag som en gång var framgångssagan för många i Sverige, men idag är det skräplöner de erbjuder för anställda i forna östblocket för att maximera vinsten. Det leder ju till att företaget får större delen av vinsten och arbetarna blir fattigare och fattigare.

Tycker du att det är orättvist, så är socialdemokraterna det självklara svaret.

Är det miljöfrågan som du tycker socialdemokraterna ska representera, så är svaret att partiet aldrig är rädd för omöjliga frågor att hantera om de tilltalar större delen av väljarna. Det finns gott om miljövänner som får sin röst hörda i partiet.