Förnedring, våld i alla led och en förkrympt frihet

Vem minns den där stökiga klassen fylld med hockeykillar som hade mentalt på sig grillorna och den tuffaste dirigerade attacken mot den vikarierande läraren samtidigt som han hade trotsigt på sig kepsen och en upprorisk snus under läppen? Det här var i Nyköping för några år sedan och slutligen bestämde barn- och ungdomsnämndens tjänstemän att lägga ner hockeyprofilen som förhärligade våldet där utslagna tänder var mer vanligt än ovanligt.

Dessa actionserier som underhåller den unga mannens hjärna om att besitta olika förmågor. Det är sant att det existerar färdigheter och skickligheter, men just den där kittlande känslan att kunna springa igenom ett kulregn utan att bli träffad, att slå ihop klackarna och därigenom hoppa upp i luften några hundra meter, att vara så skicklig med sitt vapen att kunna överraska de mest skickligaste kriminella och skjuta dem som lamm på grönbete, eller, eller.

Med träning och återigen träning så går det att bli skicklig.. I dataspel handlar det om muskelminne som små rörelser tränas in för att hantera musen och tangentbordet i miljontals olika gamingfärger.

De flesta är normalbegåvade och träning och återigen träning ger färdigheter som går att behärska och förädla.

Någonstans handlar det här om de utsatta. Alltså de som inte fått det förklarat att det inte existerar något som att Pippi aldrig klarade av att lyfta en häst. Då 1973 handlade det om manipulation av bilder. Idag handlar det om att skapa spänning som är lätt att följa med i stort sett konstruerade bilder.

På Netflix finns gamla serier som Ironfist där handen glöder och laddas med oanade krafter som får en pansardörr att vika som ett A4-papper. Eller Daredevil som kan övermanna en hel bataljon med beväpnade soldater med bindel för ögonen.

I senaste The Order förvandlas huvudrollsinnehavaren till en varulv och går med i en sekt som styr världen med egna formler och dikterade berättelser som tas som sanning – något som Donald Trump kallar för fake news. Ja, med The Order på näthinnan så avmaskas verkligheten på ett helt annat sätt. Användandet av svart magi kommer med en prislapp vilket kostar med extrem otur, vilket får de flesta att backa.

Tillbaka till verkligheten. Nu blir lärare slagna, vilket naturligtvis är beräknat då de väljer att ta emot stryk.

I Stockholm träffas unga män i årskurs 7 för att slåss medan andra underhålls:

De som ägnar sig åt våld är utsatta unga pojkar, vilket troligen handlar om pojkar från Migrationsverkets tio-i-topp-lista eller våra egna borttappade barn, vilket i sådana fall är illa nog.

Så vad det här våldet står för är en segregerad skola. En skola där nya svenskar, utsatta och andra mer barmhärtiga beskrivningar, men de har inte vit hy.

Så har vi stressen i den svenska skolan. Trygg, ja, men knappast representativ. I dagsläget vill inte de vita trygga barnen ha de otrygga andra i sin närhet.

Det är denna karta journalister har framför sig när de skriver om skolan. Antingen om vita svenska problem i skolan eller utländska våldsamheter och våldtäkter som dyker upp på högersidor.

För politikern gäller det att hålla ihop samhället. När det kommit 800 000 personer på sex år så lär det här vara en rejäl samhällelig torktumlare innan alla kläder blir torra.

Vad som händer med den unga hjärnan som utsätts för våldsamma lösningar är att friheten krymper i takt med en otryggare tillvaro där självförtroendet fått sig en allvarlig törn. Tvärtemot vad fiktionen i serierna utlovar.

Har du något att tillägga?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.