Klimatångest över tallriken

Klimatångest, det är temat på SR P1 Kropp och själ. Vad är det bästa sättet för att vara klimatsmart?

I Nyköping har frågan dykt upp på kartan och fått ökad prioritet. Ett journalistiskt älsklingsämne som präglade många miljöpartister på Södermalm där de hade sitt starkaste fäste i Sverige.

Lite fnös jag åt miljöentusiasterna som tänkte miljö i sak än person. Fast i P1 blir det personligt: Vad är det för värld vi lämnar till våra barn?

Att det är en politisk viktig fråga tvekar ingen om. För en kampanjretoriker är frågan sliten och luttrad.

De flesta av oss är smarta. Bara att få bort koldioxiden från SSAB i Oxelösund vore klokt. Att få den i marken istället för i luften – det vore att göra skillnad i Sverige.

Fast kostnaderna överstiger alla ambitionsnivåer. Det är i så fall med investeringar som ska riktas dit.

Det bästa ekonomiskt vore ett klimatsmart kretslopp. En fossilfri lösning som täcker solceller mot bakgrund av att Nyköping idag har 45 procent av sin energi från kärnkraft.

Även att ta hand om tidigare generationers synder blir viktigare och viktigare trots att marken innehåller både arsenik och cyanid.

Folket vänder sig till oss politiker och söker svar.

Visserligen har nederbörden ökat och vintern är här, men vem minns inte sommaren 2018? I princip gick det inte vara i rum där temperaturen översteg 30 grader. Kroppen kokade och barnen led.

Vem äger frågan?

Bilarna släpper uppemot hälften av koldioxiden. Vårt resande fram och tillbaka i bensin- och dieselbilar är också en stor faktor.

Räcker höga skatter på drivmedel? Nej, om vi ska titta på gula västar i Frankrike eller att Miljöpartiet blev straffade för att vara för klimatpresterande.

Här efterfrågas långsiktighet.

Hoppet går nu till en folkrörelsen efter att miljöpolitiken lidit nederlag. Medvetenheten är hög, men viljan till förändring är svag.

Var finns de stora hjärnorna? Saknar vi miljösmarta personligheter?

Är frågan isolerad till kvinnor och omsorg?

Eller ska den isoleras till män och förvaltning?