Genombrott eller sammanbrott?

Den 21 februari 1968 höll Olof Palme ett tal i Sveriges radio. Då liksom idag står samhället och väger. Demokratin var när han såg tillbaka inte självklar och han drog slutsatsen att demokratin aldrig blir självklar.

Framgången beror på förmågan och engagemanget hos människorna att ständigt vidga möjligheterna till delaktighet och aktivt medansvar. Förankringen i sin tur beror på om demokratin i praktiken kan förverkliga människors grundläggande krav och fortlöpande förändra samhället efter människors önskningar.

Demokratin måste erövras och åter erövras och aldrig tas för given.

När Olof Palme benämner den lokala gemenskapen i socialdemokraterna blir han personlig: ”Bortom högtidlighetens fraser har vi en insikt och en upplevelse av ett demokratiskt folkstyre, trots alla sina svagheter, har en aktiv delaktighet och vardaglig hänsyn till enskilda människor som ingen despoti kan drömma om”.

Sedan för han ett intressant resonemang om moraliska värderingar. När kvicksilver kom ut i naturen så visste både tekniker och forskare om det men teg istället. Kunskap räcker således inte, utan här väger värderingar tyngst.

Så blickar han ut och tycker att 1967 inte bara varit en mörk parantes utan framtiden väntade på perioder av ständigt fördjupad oro, oförsonliga konflikter, vanvett och våld. Luften och vattnet har förgiftats på grund av industrialisering och naturtillgångar har förstörts.

I Motala där jag växte upp hällde Electrolux ut kvicksilver i kanalen som ledde till Motala ström. Det gick absolut inte att bada där. Liknande badförbud gäller i Nyköpingsån och vid hamnen.

Palme menade att det var viktigt att politikerna ställde problemen och öppet redovisade värderingar som de hade.

Engagemanget lyser igenom ens samhällssyn, menade Palme i sin bok ”Att vilja gå vidare” (1974).

Så när det är snart en vecka kvar till valet 2018 så händer det en hel del. Samtal med väljarna om deras grundläggande behov och eventuella önskemål.