En boost i livet

Igår besökte utbildningsminister Gustaf Fridolin (MP) Nyköping när åskan mullrade mellan varven. Polisuppbådet var enormt och SN bevakade flitigt med en av sina vassaste pennor.

Fridolin kunde bekräfta att tågstationen kommer ligga på öppna fältet som en bondgård idag huserar över vetefältet och troligen måste flytta. Skavsta och Nyköpings kommun får alltså dela på stationen. Inte heller blir landstinget förstatligat. ”Det behövs inga fler statliga uppdrag”, svarade Fridolin torrt.

Något annat var nog inte väntat även om ambitionen låg på två tågstationer. Här har både kommunalråden Urban Granström (S) och tidigare Göran Forssberg (S) förfäktat länge tågstationens placering. Regeringen backar därmed upp Trafikverkets kompromissförslag. Det är alltså 17 år av planeringar och i grunden samhällsdrömmar som börjar gå i uppfyllelse i december 2018 då Resecentrum i Nyköping börjar ta form.

Stora frågan är var. Ett halvår till spadtaget och valtider ökar möjligheterna för att planerna kastas om. Om möjligt en ny stadsdel vid vetefältet som ibland också är ett rapsfält.

När jag vidare läser SN så har Frejaskolan F-5 i Gnesta få betala 15 000 kronor i vite för att använt tvång för att flytta på en elev som vägrat gå självmant till rektorsexpeditionen.

Beslutet är fattat av barn- och elevombudet dit skolinspektionen skickar ärenden av personlig karaktär. Så kallade ”fall” i folkmun. Rätt så smart hantering tycker jag.

Tvång är nog länge sedan jag använde. Om möjligt har jag fått bära hem ett sprattlande barn som kommit i trotsåldern då viljan utvecklas. Idag har hon färre utbrott än vad jag har, vilket om möjligt kan kokas ner till när ”Bamsevännerna är borta”.

Lite dåligt samvete har jag för att inte orkat säga personligen godnatt till varenda leksak som finns i dockhuset. Att återkomma och försöka vara lite bättre förälder varje dag är viktigt. Att inte vara perfekt från början och försöka och åter försöka ger barnen hopp om den egna förmågans utveckling. Godnatt till cirka 40 leksaker väntar därmed.

Själv tycker jag viktigt att barn ska få vara barn. Att känslan av barndomen inte förväxlas med vuxenlivets ansvar utan av lek och lust. Just där är jag väldigt beskyddande och bevakar barnens inlärning. Tvång är långt borta – snarare finns det gott om tricks för att göra en vardaglig sak barnvänlig.

”Nu borstar vi hajtänderna”, säger jag när hörntänderna borstas. Kanintändena är framtänderna, ko- eller fårtänderna är kindtänderna. Även Prick och Fläck-filmen har ett avsnitt om.

Att ha egna barn och lära sig av dem är det stora i livet. Det är en uppoffring, ja, men det är också ett jobb, ja, och betalningen är goda relationer där det finns utrymme för båda att växa tillsammans.

Så visst finns det vänskap där och även kärlek. Barn har också en enorm förståelse och nyfikenhet som leder till nya upptäckter.

Det är onekligen en boost i livet.