Andetag och att fånga orden

Hon ligger bredvid. Rör sig försiktigt och ligger nära min hud. Luftkonditioneringen brummar på och vi njuter av att sova kallt efter månader i hettan.

Ömsom till mamma och ömsom till pappa rullar hon runt. Ibland vänder hon helt och hållet på sig så jag tror att hennes händer är fötter.

Varje natt uppmärksammar hon min själ. Ser precis varje steg jag tar. Av misstag lämnar hon mig inte ur sikte.

Det nya nu är att hon hämtar saker som jag frågar i tomma luften. Det känns som en gåva när hennes pigga fötter så raskt gör något oförutsägbart gott.

I vår begreppsdjungel går vi vilse i vår godhet. Den har blivit vårt gissel. Särskilt om godheten sover eller behöver vila.

Hemma är godheten själsligt ljuv. Det finns ingen tvekan i den. Snarare intensiv och glad.

Den är aldrig för oföretagsam som inte orkar något som är i lekens tecken.

Få saker berör oss så djupt som våra nära. Det handlar om hur de är och vilka vi är.

Äsch, så rinner den överblivna vällingen rakt ner i min skuldra. Då fick jag raska fötter. Numera är badrumsmattan i sängen garantin.

Konsten att njuta av livets fina men svårfångade stunder är som att ge sig ut i jakten på sina egna andetag. I jakten på lugnet vars byte sedan lägger sig stilla för att bli fångad.

Här ville jag fånga orden.

En reaktion till “Andetag och att fånga orden

Har du något att tillägga?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.