Allvarlig kulturrapport som tål att smältas långsamt

I veckan presenterade Nyköpings kommun en lägesrapport om Brandkärr. Något som direkt möttes av skarp kritik och det blev en hetsig stämning kring problembilden.

Det är långt ifrån vackra ord. Björn Littmark, integrationsstrateg för Nyköpings kommun från beställarkontoret och Kent Pettersson (S) ordförande i barn- och ungdomsnämnden fick ta motargument för i princip varje påstående av Mahad Shek, ordförande i somaliska föreningen.

Anledningen var att många somaliska föräldrar hade hört av sig till honom och inte känt sig träffade av beskrivningen, uttryckt stor bestörtning och känt sig stämplade.

Det var egentligen tänkt att vara ett tillfälle för genomförandet av kommunens trygghetsenkät. Rapporten om situationen i Brandkärr hade sipprat ut i nätverket under dagen, men att det skulle dra ihop sig till storm var oväntat inför kvällsmötet.

Då jag själv var med på plats så sa många ungdomar att det var tryggt i medborgarenkäten. Samtidigt fanns det några unga tjejer som kunde bekräfta motsatsen.

Nu är de flesta engagerade i Brandkärr pedagoger i någon mening. Det ligger i sakens natur att skolan får bli en likvärdig mötesplats för att skapa kulturella överbyggnader. Även de berörda bostadsbolagen fanns där liksom räddningstjänsten som förskräcks över bilbränderna och polisen som vill försäkra sig om omgivningen stöd vid ingripande.

Eftersom jag tidigare varit engagerad i Hyresgästföreningen så har jag lång erfarenhet av boendesituationen. Trångboddheten är ett faktum, och mäts genom vattenmängden som överkonsumeras i en lägenhet. Det är inget påhitt.

Nu beskriver räddningstjänsten chef Peter Kullberg att lägesbilden handlar om att identifiera problemen och att de är långt ifrån isolerade till Brandkärr. Han menar också att det givetvis finns mycket positivt i området.

Rapporten består av:

Trångboddheten består i att 2003 bodde det 3 576 invånare och 2017 motsvarande 4 540. Dessutom finns 107 invånare i Nyköping som i kraft av EBO-lagen från 1993 flyttat till släktingar och vänner i diasporans tecken.

Andel invånare med utländsk bakgrund rör sig om över 60 procent i Brandkärr. Herrhagen har över 40 procent och Stenkulla över 30 procent. Bryngelstorp och Malmbryggshage har ca 10 procent.

Radikalisering yttrar sig genom två moskéer och flera koreanskolor. Sedan förnekas födelseort, barn äter inte skolmaten och kräver halalslaktat kött, som i sin tur anses som djurplågeri i samhällets ögon. Månggifte förekommer. Somaliska kulturella regler gäller och moralpoliser uppträder i skolan.

Det finns fem somaliska föreningar. Den största är somaliska föreningen som har 1 653 medlemmar och en budget på 290 tkr. Föreningen för kvinnors utveckling får 20 tkr.

Islamiska kulturcenter får 103 tkr och Nyköpings unga muslimer får 60 tkr.

Verdandi får 585 tkr.

Kriminalitet kopplat till gäng förekommer och öppen narkotikaförsäljning.

Svårast är den obefintliga integrationen i förskolan där det är 90 procent somaliska barn och i skolan är det 60 procent. Lekspråket i förskolan är somaliska. Hitintills har det funnits en trogen personalgrupp, men de upplever att nyrekrytering är svårare.

Att svenska språket blir åsidosatt är naturligt då kvinnorna är hemma med barnen länge. De tappar språket eller lär sig inte vilket även påverkar barnen.

Monokultur kallas det för eller samhälle i samhället där egen kultur tillåts växa. De som lider och är mest utsatta är kvinnorna och barnen.

En bild av sysselsättningen och ekonomiskt bistånd i jämförelse:

Den här studien är betydligt svårare att hantera än den som framkommit om bränderna i toalettpapperskorgarna på Alpha. Eller för den delen aktivt skolval som är tänkt att minska segregationen.

Det här är vad socialdemokraterna har framför sig i sitt arbete när vi säger att vi vill hålla ihop samhället. Det här är också anledningen till varför Enskilda tackade nej till att etablera sig i området.

Att ha en gemensam intagning till skolorna är därför ett djärvt grepp om samhället ska hålla ihop, vilket S föreslagit.