Aktivt likvärdigt skolval

Att införa aktivt skolval har fått kritik för att vara oförutsägbar och för någon dag sedan blev invektiven utökat till uddlös tycker SN. Att reformen kan bli dyr finns det stora farhågor inför. Erfarenheten av aktivt skolval är låg, vilket i praktiken ger utrymme till egna tolkningar.

Så lätt är likvärdigheten att såga – med ord.

Skolpolitikern Kent Pettersson (S) i Nyköping tillbakavisar de ekonomiska konsekvenserna och tillägger att ”pengarna behövs till lärarlöner. Vi får se hur vi formar systemet här i Nyköping”.

Idag har friskolorna kötid som kriterium, vilket gör att andra faktorer bestämmer än aktivt skolval. Hur ser då aktivt skolval ut i praktiken?

Kent Pettersson (S) säger till SN att ”så länge friskolor har kötid som kriterium tror jag inget förändras”.

Friskolorna släpper minimalt in nyanlända. Något som Jonathan Brash (S) poängterar skarpt. Han skriver om Nyköpings högstadium: ”Det man däremot ofta inte lyft är det enorma ansvar man tagit när de gäller mottagandet av nyanlända elever och integreringen av desamma. Det ansvaret har man tagit i stort sett själva.” (—) Och vidare: ”Samma mönster ser vi i hela landet. De kommunala skolorna tar ansvar i mottagandet av nyanlända, medan de privata inte gör det.”

Andra försök då för ökad likvärdighet?

I Nyköping har Enskilda tackat nej till en skola i Brandkärr som skulle kunna bidraga till ökad integration då närheten ger insyn i svenska kulturen. Här bestämmer ändå inte aktivt skolval om den skulle genomföras.

I Borås stad ska föräldern och barnet göra ett aktivt val och ange tre skolor som de önskar i första hand. Deras bedömningsgrunder för aktivt skolval utgår från att den som har längst till skolan får platsen.

När Kent Pettersson (S) svarar på frågan om varför aktivt skolval inte bidragit till ökad integration i kommunerna Nacka och Borås så poängterar han att ”de kommunerna har inte aktivt skolval i skolkommissionens anda”.

Det var den 20 april 2017 som skolkommissionens ordförande/professor Jan-Eric Gustafsson överlämnade slutbetänkande ”Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet” till regeringen.

Ordet likvärdig har olika betydelser. För friskolor innebär den individens rättigheter och för offentliga social rättvisa, enligt forskaren Linda Rönnberg.

Det är också en skola som är öppen för inspektioner: ”Den är inte bara en passiv mottagare av inspektioner utan en kvalitetsmedveten kunskapsproducent som aktivt dokumenterar, utövar självtillsyn och producerar resultatdata enligt inspektionens direktiv”, säger Linda Rönnberg.

Lars Lindbom, lektor i filosofi, skriver: ”En generell beskrivning av likvärdighet är att den består av de tre komponenterna lika tillgång till och lika kvalitet på utbildningen, samt kompensation för ogynnsamma förhållanden.”

När aktivt skolval går hand i hand med likvärdighet så handlar det om att kompensera ogynnsamma förhållanden, som också rimmar med social rättvisa. Aktivt skolval handlar också om lika tillgång till kvalitativa utbildningar.

Diskutera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s