Trots att landsbygdens skolor är mer sårbara är god kvalitet fullt möjligt

Dagen går mot sitt slut och jag har hunnit ögna igenom Skolinspektionens rapport om Tystberga skola. Den senaste är den allvarligaste och efter att Barn- och ungdomsnämndens tjänstemän informerade om det negativa resultatet så blev jag berörd. Det sades inget då om vite, bara att det gick att läsa om resultatet själv på deras hemsida.

Det var inga vackra ord som går att läsa: ”Skolinspektionen förelägger (—) Nyköpings kommun att vid vite av 1 000 000 kronor senast den 28 september.”

Eftersom rapporten har hög kvalitet och är genomarbetat så finns det få möjligheter annat än försöka åtgärda situationen – eller överklaga inom tre veckor alternativt lägga ner skolan som endast har några få behöriga lärare.

Resultatmässigt står sig eleverna med andra elever i Nyköpings kommun, men eftersom Läroplanen inte följs är det långt ifrån tillfredsställande, menar Skolinspektionen.

Så står det: ”Det är också viktigt att huvudmannen och rektorn säkerställer att personalen får den kompetensutveckling som de behöver för att professionellt kunna utföra sitt uppdrag, särskilt mot bakgrund av att majoriteten av lärarna saknar legitimation. Bristerna inom området leder till att eleverna vid Tystberga skola ges mycket dåliga förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Bristerna är allvarliga, omfattande och har pågått under en längre tid. Skolinspektionen bedömer att bristerna är av en sådan art att de allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen och att elevernas kunskapsutveckling äventyras. Föreläggandet ska därför förenas med vite. ”

Fråga om kompetensförsörjning är också allvarlig: ”Därefter saknas helt uppföljning, analys eller utvecklingsåtgärder avseende elevernas kunskapsresultat samt resultat avseende trygghet och studiero. Kompetensutvecklings-insatser för lärarna saknas helt på Tystberga skola. Av intervju med rektorn framgår att det även gäller Läslyftet som är en kommunövergripande satsning i Nyköpings kommun. Av intervjuer med lärare framgår att ingen lärare deltar i någon kompetensutveckling.”

Sedan skriver de om ansvarsfrågan: ”Eftersom verksamheten vid Tystberga skola inte uppfyller författningarnas krav, finns skäl att förelägga Nyköpings kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.”

Nu har jag på eget bevåg besökt skolan och pratat med personalen. Då på eget initiativ i egenskap av förälder i första hand då jag har eget barn i kommunens regi. I stort sett stämmer uppgifterna, förutom att det bör läggas till följande.

Personalen saknar visserligen behörighet, men de uppvisar stort ansvarstagande och pedagogiskt kunnande som kvalificerar sig till högskola.

Avsaknaden av speciallärare kompenseras av att det är en homogen grupp utan några kulturella problem som finns på andra platser i Nyköping.

Det råder ett lugn på landsbygden som gör att personalen och barnen är automatiskt knutna till en historia och traditioner som sträcker sig till 1600-talet.

Att det kompenserar en del rutiner som saknas kan vara värt att ta i anspråk för att satsa på utomhuspedagogiken med utmaningar för barn och göra den till Tystbergas hörnsten.

Då jag samtalade med både skolsköterskan som också berättade att de lyckats få dit en kurator har följande kritik redan åtgärdats: ”Elevhälsan deltar inte på lärarnas veckomöte som är skolans enda forum för samverkan. Elevhälsan har heller inte diskuterat planen mot kränkande behandling, resultat av skolans trygghetsenkät, extra anpassningar och särskilt stöd som kan vara av vikt för elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete. Avsaknaden av kompetenser inom elevhälsan har enligt lärarna varit kännbar på skolan. Lärarna har dock en förhoppning om att elevhälsans arbete ska komma igång nu när det finns en skolsköterska och kurator på skolan. Av Skolinspektionens enkät till vårdnadshavarna våren 2017 framkommer att värdena för elevhälsans arbete på skolan är anmärkningsvärt låga. Resultatet har försämrats sedan föregående mätning.”

Aningen lugnande kan vara rapporten från 2009 där kritik riktades mot uppföljning av samtal om elevens förmåga samt att särskilda stödåtgärder saknades för barn som också var ett författningskrav. De ska ju utarbetas av rektorn.

Det var inte bara hett i solen. SN bevakar naturligtvis skolfrågan minutiöst. Kent Pettersson (S) tror på landsbygdsskolans framtid: ”Ja det är möjligt. Små skolor som ligger en bit utanför tätorten är mer sårbara, men det är fullt möjligt. Det ser man på andra skolor i Nyköpings kommun”.

Petter Söderblom (M) säger till SN att ”skolan ska fungera. Det är inget snack om den saken”.

Att Tystberga skola nu står i blickfånget kan bli en möjlighet till att landsbygdsfrågor hamnar i blickfånget inför valet och efteråt.