Samhörighet och likvärdighet i skolan

Det kommer inget beröm från moderaterna i Nyköping för Nyköpingsmodellen. Under kommunfullmäktige tisdagen 10 april 2018 tyckte skolpolitikern Petter Söderblom (M) att majoriteten målat en mönsterbild som inte finns. Dessutom tyckte oppositionsrådet Anna af Sillen (M) att det handlar om att leda och inte bara följa. Lägg till en tät ström av polisanmälningar så har moderaterna målat tonerna svarta.

Just när det hettar till så där kan det vara bra med fler ögon som granskar. På så vis skapas också en dialog i politiken som lättare går att granska och så att nivån höjs ett snäpp.

Idag skriver lärarnas riksförbunds i Nyköpings ordförande Emilia Lönnqvist i SN att ”Vi har faktiskt varit riktigt modiga i vår kommun och gått i bräschen för en ny idé. När Nyköpings högstadium skapades var det just för att nå denna likvärdighet och skapa yta för lärande i symbios med framtidens utmaningar och behov. Visst, vi vet att mycket­ kunde gjorts bättre och annorlunda, mycket lärdom har dragits på vägen.”

Trots spadtagen med Nyköpings högstadium återstår mycket att göra för likvärdigheten. De personer som är svårare att påverka behöver särskilda pedagogiska insatser. För det krävs det extra resurser och det är sant för lärare som upplever att de inte når ända fram.

Att få fram neutrala och generella pedagogiska metoder för hur likvärdigheten kan öka är det politiska ledarskapet. Just de mänskliga naturliga mekanismer som är generella och unika möjliggör en positiv utveckling för samhället och individen.

Även föräldrautbildning kan jag tycka är viktigt och som borde intensifieras för att öka likvärdigheten. Hur mycket jag än kommer med förslag kan det lätt uppfattas som litet.

Ordförande för lärarnas riksförbund Åsa Fahlén skriver i SN om orsaken: ”Likvärdigheten i den svenska skolan har försämrats kraftigt de senaste decennierna, vilket innebär att skolan inte som förr klarar att kompensera för elevernas olika bakgrundsförhållanden. De elever som främst har gynnats av decentralisering, valfrihet och ökat inslag av eget ansvar i undervisningen är de som kommer från hem med hög socioekonomisk status och har föräldrar med högre utbildning. Elever med sämre förutsättningar är ofta de som har lågutbildade föräldrar, elever som har invandrat efter skolstart eller som av olika anledningar behöver särskilt stöd i skolan.”

Dessvärre så borde det finnas någon princip för max 80 procent infödda och minst 20 procent som har invandrat, men aldrig mer än 60/40. Även friskolorna bör vara underordnade samma offentlighet och beredvillighet som finns i kommunalt ägda skolor.

För just nu går det i en riktning där samhörigheten är viktigare än likvärdigheten. Som förälder kan jag också känna mig ansvarig för att skapa ett skyddsnät av trygga föräldrar omkring vårt barn. Hur ska det ske utan samhörighet med likatänkare?

Kan samhörigheten och identiteten få växa hos barnen och dess föräldrar i en likvärdig skola så behövs det en mer aktiv integration. För segregationens suckar är alltid otrygghetens. Lämnas den utan politisk ledning växer samhällskomplexen.

För socialdemokraterna i Nyköping är skolan själva navet för stadens identitet: barnen i centrum. Det går inte en dag utan att deras framtid finns inför de ansvariges näthinna. Priset är dock den totala uppoffringen.

Det är så här det känns första sex månaderna.