Påsklovet blev efterlängtat

Det brinnande papperskorgarna på Nyköpings högstadium har lett till att den här förra veckan var det mörka rubriker i SN.

I onsdags såg det ut så här:

På skärtorsdagen så här:

Jag reagerade över uttrycket ”flera uttrycker att de är trötta på att vuxenvärlden definierar hur det är på deras skola”.

Moderaterna skrev även att de ville i akuta lägen ha väktare och kamerabevakning, oberoende trygghets- och säkerhetsinställningar bland elever och lärare i högstadiet där föräldraansvaret och det individuella måste förtydligas.

Kommunalrådet Urban Granström (S) sa på Facebook att han var både förbannad och frustrerad över brandlarmen men poängterade att han var förbaskad över att det hårda arbetet som görs på skolorna får för lite uppmärksamhet.

Förbaskad är rätt ord.

Anna Hesselgren, chef på kommunens säkerhetsavdelning, tyckte (SN Premium) att kameraövervakningen var ett plåster och att elevernas mående var den mest hållbara lösningen. Sedan är processen med kameror komplicerad hos länsstyrelsen. I maj kommer en efterlängtad lagstiftning.

Det är särskilt efter att kameror i T-banan fångade gärningsmannen för terroristbrottet på Drottninggatan i Stockholm som Sverige i stort fick upp ögonen för hur viktiga de är för polisens arbete. Blommor var svaret.

Så vi ser två parallella dragkamper i samhället. En som envist ser problemen och landar i cynism och därmed försvarar segregation, ökade utdrag från domstolshandlingar och söker sanningen i rättegångsprotokoll.

Den andra drar åt det positiva. Ser möjligheter där andra ser problem. Att samla de positiva upplevelserna med barnen är därför viktigt som förälder för att lägga grunden för samarbete.

Skolan blir därför en viktig arena att samla positiva upplevelser. Det är en kompetens som är efterlängtad på sina håll.

Just sådana här rubriker är för mig totalt meningslösa. Det enda svaret är studiero.

Sedan är det tragiskt att eleverna från Tessinskolan inte får barackerna. Det är ett hårt arbete för rektorn att smälta två skolkulturer med varandra utan att det leder till friktioner.

Att barackerna inte är genomtänkta ur brandsynpunkt borde vara lätt åtgärdat. Det finns ju en särskild standard för dem.

En enkel sökning på Google på ”baracker i skolan” ger svaret.

På tal om att vuxna definierar elevernas verklighet. Ja, så är det. Livet består i att hitta de rätta begreppen för verkligheten. Det är det dagliga ansvaret.

Så länge vuxna är vuxna så ligger ansvaret på dem.

Möjligheten med kameror i skolan är att de borde tillåtas användas i pedagogiskt syfte för att kunna skapa studiero.

Dagens länktips om skolan: Läs & skriv av SvD