Idag ska avsändare och budbärare vara samma person

Vad ska jag skriva om idag? Tomheten är tilltagande. Klimatet är alltid ett säkert kort och värt att slå ett slag för. Särskilt om ordet forskning dyker upp i andra meningen med hänvisning till tre eller fyra bokstäver som ser trovärdigt ut.

Den allmänna fördjupningen i brott och straff har lett till att det är mer intressant att lära känna fienderna till samhället än hitta gemensamma lösningar till den. Större delen av tiden läggs ner på kritik och vi snappar upp ord som skapar relevans.

Onekligen tar polisväsendet ett kliv framåt. En polis blir den ledande i organisationen precis samma praxis som försvaret har. Det som låter klokt idag kan låta oklokt imorgon.

Ju mer begränsad synsätt desto säkrare känner vi oss. Vi har blivit allergiska emot invasionen av ord utanför vårt intresseområde. Både avsändare och budbärare ska vara samma person.

Häromkvällen när jag körde min treåring i bilen mot Trosa funderade jag om framtiden. Hon blir tonåring om tio år. Fem till sex år senare väljer hon antingen att jobba, skaffa familj eller plugga vidare på högskola eller universitet.

Ett annat alternativ är faktiskt också levande. Hon kan bestämma sig för att flytta till Kanada. Närmare bestämt Toronto eller landskapet Ontario som är 1,076,395 kvadratmeter jämfört med Sveriges som är 447,435.

Med puberteten kanske hon bestämmer sig för att testa röka och moralismen väcks. Även nätets nackdelar kommer vara superlättillgängligt än när jag växte upp. Kanske hon spelar dataspel fram till småtimmarna och är nyvaken ända till eftermiddagen.

Jag är verkligen ingen person som oroar mig. Snarare tvivlar jag och har ett monument av frågor i huvudet innan jag ens hinner säga eller tänka något. Stämmer det här? Är det här verkligen rätt?

Är jag orolig för samhällsutvecklingen? Inte särskilt mycket om jag ser till Nyköping som är en mycket lugn stad. Det är en stad där det studeras framtida möjligheter snarare än framtida problem.

I princip upplever staden en byggboom som inte varit möjlig om politiker inte tittat framåt och sökt alternativa vägar. Efter att Amazon har valt att flytta till Katrineholm och Eskilstuna är internationell marknadsföring på tapeten. Liksom att bygga ut infrastrukturen för fiber.

Tänk om de relationer som vi bygger upp samhället på skulle kallas för jäv? Eller nepotism? De orden börjar alltmer sakna mening för mig. Kanske är det tidens tand som slitit ut betydelsen för de orden då ”everything is connected”.