En skolmodell som inte motarbetar goda resultat

Igår skriver ordförande i barn- och ungdomsnämnden Kent Pettersson (S) och Veronica Andersson (S) på Dagens Arena om Nyköpingsmodellen som är en skolmodell som inte motarbetar de goda resultaten.

Tidigare nådde 70 procent behöriga i tre ämnen till gymnasiet och nu i nya skolan så når 90 procent i åtta ämnen. För att elever ska kunna välja skola har Nyköping infört aktivt skolval. Något som tidigare skrivits om i SN.

Det kan vara värt att nämna att blocköverskridande beslut fattades Nyköpingsmodellen 2010. Befolkningsmängden har därefter ökat år efter år och den rödgröna kommunledningen har fått besluta i största försiktighet planer på fler bostads- och hyresrätter och därmed också omedelbara renoveringar samt byggnation av förskolor och skolor. Där har behovet av blocköverskridande beslut varit mindre.

Igår började även SN att intervjua elever som flyttat från Tessinskolan. Några flyttade till S:t Nicolaiskolan och trivs bättre och några har drabbats negativt. Arbetsmiljöverket i Linköpings sektionschef Michael Bernhardsson vill se en tydlig handlingsplan. Han ser också att åtgärder har vidtagits för de som fått allergiska reaktioner.

Två elever skriver även en insändare om de motsättningar som funnits mellan elever som kom från mögeldrabbade Gripen till Tessinskolan. ”Det var jobbigt för oss att gå på en skola där vi inte är välkomna”. Tessinskolan har elitdrömmar som mål. Ofta är föräldrarna resursstarka och sponsrar sina barn fullt ut.

Inget fel i det, men det är viktigt att skolan är likvärdig även om det blir svårare att upprätthålla den på gymnasienivå. Där finns en enorm utmaning för Nyköpingsmodellen.

Smått spännande kan jag tycka är området vid Nyköpingsån. Själv drömmer jag om ett universitet hit till staden där vi kan skola våra egna framtida tjänstemän. Elitdrömmar hänger ihop mycket med aktiviteterna på Rosvalla medan universitet ger en känsla av att nyfikenheten till vetenskap kan betraktas som en styrka.