Ironiskt att skolan ska hamna i mögelträsket

Igår gick SN igenom moderaternas syn på situationen med mögel och allvarliga bakterier på Tessinskolan som ligger ett stenkast från det nybyggda Nyköpings högstadium. Bristande framförhållning är budskapet från Petter Söderblom (M), andre vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden som menar att tanken aldrig var att hamna på Tessin plus att moderaterna tidigare sökt samarbete kring skolmiljön genom en motion signerad av Anna af Sillen, gruppledare för moderaterna och oppositionsråd.

Uttryckligen finns situationen beskriven. Frågan om skollokaler ansågs vara synnerligen angeläget eftersom de var maximalt utnyttjade och att förändringar i befolkningsökning märks tydligaste i skolan. Det var också viktigt att en strategi skyndsamt plockades fram för skollokaler och att det skulle vara blocköverskridande med motiveringen att skapa lugn och ro i skolan då den ska hålla över valen. Sedan slår moderaterna ett slag för fler friskolor i kommunen men också för att Nyköpings gymnasium blir färdigställt då behovet är stort av lokaler.

Jag håller med Kent Pettersson, ordförande i barn- och ungdomsnämnden, som menar att det var svårt att förutse situationen på Tessinskolan med avancerade mögelsvampar som aspergillus versicolor och penicillium chrysogenum samt bakterien streptomyces som påverkar inandningsluften. Det är lätt att glömma att Tessinskolan är en av de gymnasieskolor som producerat väldigt drivna elever och senare studenter och skolan lockar även till de namnkunnigaste lärarna. Ett prestigegymnasium för få där känslan av att känna sig utvald är stor. Det är som sagt är vad jag hört om skolan via bekanta som gått där.

Nu är behovet av skollokaler knappast något nytt. Både renovering och nybyggnation av fastigheter för barn i förskola och låg- och mellanstadium och ungdomar på högstadium och gymnasium är högt prioriterade ämnen i kommunen och hos socialdemokraterna.

Hur kommunen styrs hänger mycket på personliga egenskaper och personkemi, men även på vilka personer som bestämmer. Det gäller inte bara inom socialdemokraterna utan även inom moderaterna. Utan att lägga för stor vikt vid vad vi redan vet, så styrs även kommunen av tjänstemän som bevakar skollokalerna strategiskt.

Här finns här också en underliggande kritik till beställar- och utförarmodellen som finns i Nyköpings kommun som kan vara värd att stanna vid en stund. I korthet innebär den att de politiska nämnderna beställer och tjänstemännen utför. Det finns en historisk läsvärd artikel av tjänstemannen Lars Nelander i Uppsala kommun som skriver i Dagens Arena där ”resultatet blev en desorganiserad och instabil kommun, svår att planera, nästan omöjlig att överblicka och förstå och efter hand allt svårare att se som en sammanhängande helhet.”

Hur kunde då denna utveckling ske? Jo, genom en stark ”tro som funnits på den marknadsliberala ideologi som säger att den kommunala effektiviteten ska öka om kommunen arbetar enligt samma principer som det privata näringslivet” och genom att ”den massiva oviljan att diskutera och undersöka följderna av samma ideologi och de kommunala experiment som följt i dess spår.”

Det känns därför svårt att tro på ord som långsiktighet i sammanhanget om mögelfrågan ska dominera hela skolpolitiken. Snarare får jag intrycket av att inte se skogen för alla träden. Mögel i skolan är återkommande och ska naturligtvis aldrig accepteras. Åtgärder kräver uppföljningsmöten med kommun, hälsovård och skola om de inte är tillräckliga.

Kanske ska vi lägga till ”att Nyköpingsmodellen innebär mögelsanering”. Eller ”Nyköpingsmodellen kräver lokaler till alla elever” med flera förnuftsrimliga åtgärder som inte alltid syns i text. Nej, det var nog mina första meningar ironi på några år. För mig skorrar förslagen ihåliga från moderaterna som jag upplever bottnar någonstans i avundsjuk kritik för framgångarna med Nyköpingsmodellen.

Å andra sidan. Vi har lärt oss en del från miljonprogrammets dagar att bygga för snabbt och ogenomtänkt. Dit vill väl ingen tillbaka?

Notis om ordet högstadium
På tal om högstadium så kommer bruket av ordet att införas höstterminen 2018, enligt skolverket. I regeringens promemoria U2016/03475/S (s.78) står det att ”uttrycket stadium förekommer inte i skollagen, men trots det är uttrycken låg-, mellan- och högstadium väl inarbetade och används dagligen vid beskrivandet av verksamheterna. Användningen av begreppen har dessutom ökat i samband med att kunskapskrav och nationella prov har införts i årskurs 3 och 6, dvs. vid tidpunkter som motsvarar den äldre stadieindelningen.”

Det kan vara värt att påminna sig om medvinden från Nyköpings högstadium som också blev Sveriges största högstadieskola. Det finns ett intervju med rektor Henrik Eriksson i UR som är av intresse. Under tre månader arbetar en ur personalen med att bevaka sammansättningen i klasserna, vilket har gett gott resultat plus att lösa konflikter med mera positiva effekter.