Pressat läge för förskolan

Hashtaggen #pressatläge kunde jag läsa om lärarnas tidning som handlar om att väcka politikernas uppmärksamhet vad gällande situationen i förskolan. Förskoleupproret initierades av tidningen ETC som fått in över 500 berättelser. Nu tror jag att skolan kommer bli en viktig valfråga lokalt i  Nyköping och därför har jag redan nu med flera andra börjat initiera skolan som en viktig lokal som nationellt politisk fråga. Mina artiklar berör alltifrån pedagogiska poänger till gamla lokaler med nostalgisk fernissa. 

Förskoleupproret som tar språng från Twittertrender har som mål vad bilden till höger skvallrar om.

Jag tycker naturligtvis att specialpedagoger ska finnas i större utsträckning i vanliga skolan, men det finns en rädsla att bli stigmatiserad som styr. Det finns då troligtvis inte mycket positiva erfarenheter kring undervisning för de svagaste av begåvningarna som har olika neurologiska funktionsvariationer.

Fortbildning och kurser är också något viktigt, då det är lättare att dra fördel av andra vetenskapliga metoder än de som finns inom lärarhögskolan. Faktum är att svårare frågor oftast får möta studenten när den gör sitt specialarbete, vilket gör att en långvarig högutbildning  oftast behöver kompletteras i efterhand med ny kunskap.

Kort kan sägas om kunskap. Är du mätt på kunskap? Då har du troligtvis inte mött någon ny kunskap. Redan där ser ett vant öga att det behövs kunskaper till förskolan som tacklar utmattade lärare.

Hur viktigt är det inte att förstärka det positiva?  Det är inte förrän vi ser när vi tror, och det är denna kraft som är viktig att stärka mellan elever och lärare. När vi läser självklara rubriker som bekräftar vad vi själva känner och tänker om skolan som arbetsmiljö, så räcker det oftast med några timmar så gör det ont i öronen i ett klassrum för en lärare med småbarn. Eller varför inte bättre belysning?

En buller-app som Arbetsmiljöverket kunde plocka fram med lite livligare uttryck än en telefonkatalog vore väl något?  Alltså, något som är anpassat för barnen.

Vad toppar då lärarnas önskelista inför 2018? De flesta vill ha mindre barn-/elevgrupper (31 %), därefter kommer högre lön (29 %) och minskad arbetsbelastning (24 %) och bättre arbetsmiljö i allmänhet (12 %), mer fortbildning (2 %) och annat (2 %). Då utifrån 4587 röster på Lärarnas tidning.

Vad toppar då förskoleupprorets önskemål? Jag har för jämförelsens skull omvandlat önskemålen i procent. Barngruppens storlek finns med i fyra punkter (36,3 %). Det ska finnas resurser i form av specialpedagoger till förskolan genom två punkter (18,2 %). Därefter är det enskilda önskemål som vikarier (9,1 %) från första dagen, gemensam nationell planeringstid (9,1 %), fortbildning  (9,1 %) på arbetstid, ökad lön (9,1 %) och slutligen ingen administration (9,1 %) alls.

Av intresse är berättelsen på Facebook av en barnskötare i Vallentuna.

Fler privata berättelser har Facebooks slutna grupp Förskoleupproret som i skrivandet stund har 12,202 medlemmar och antalet ökar stadigt.

I den här farten kommer skoldebatten vara den viktigaste frågan inför valet 2018.

Det bådar gott i mina ögon som kämpar för mitt barns framtid och en skola för alla.

 

 

Diskutera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s