Varför vill inte lärare jobba i glesbygden?

Såg att man får regeringens håll tänkt på hur vi kan nyttja vår grannskap med Finland lite bättre gällande skolområdet när jag besökte Umeå universitet. Där är det Pasi Sahlberg, professor i utbildningspolicyn, som föreläser från finska sidan, och som i en vidare sökning skriver i the Guardian. Här försöker britterna försöker närma sig ämnet varför finska lärare är skickliga. Särskilt i en tid där olika bud ges på lärares kompetens.

Finska lärare har blivit lika heta att rekrytera som svenska sjuksköterskor för norrmännen var för något år sedan. Sjuksköterskorna har flyttat till avlägsna orter som Trondheim och har inte varit så geografiskt känsliga, men varför har det blivit så illa ställt bland våra egna lärare att de inte vill jobba i glesbygden? Det här blir senare ett problem för tjänstemännen i kommunen som inte kan rekrytera lärare till glesbygden och ytterst ett problem för barnen och skapar oroliga föräldrar.

Pasi Sahlberg skrev för något år sedan i det skulle vara väldigt enkelt av rekryterarna till lärarhögskolan i Finland att välja de smartaste, men i själva verket försöker de vaska fram en pedagogiska profil som de söker efter. Så fångar han guldkornet: ”Vad Finland istället visar mot att vara ”bäst och smartaste” i undervisning, är att det är bättre att utforma en inledande lärarutbildning på ett sätt som kommer att ta fram det bästa ur unga människor som har en naturlig passion att lära sig för livet.”

I själva verket är det pedagogisk stagnation att låta de smartaste få styra eftersom lärarutbildningens kvalitéer ska väga tyngre. Pasi Sahlberg pekar David Cameron, OECD McKinsey & Company, Pearson, Joel Klein : ”Alla har hävdat att kvaliteten på ett utbildningssystem inte kan överstiga kvaliteten på sina lärare. Dessa är myter och borde hållas borta från bevisinformerade utbildningspolitik och reformer.”

Kan det vara  därför som vi inte kan få lärare till landsbygden som Tystberga i Nyköpings kommun?

Det finns alltså risker att enbart utgå från de med bästa resultatet.

Risken med att ta in de bästa som söker till lärarutbildningen är att vi också skapar en skola som bestäms av normer som de bästa och smartaste kan samlas kring. Det är långt ifrån den likvärdighet som är önskvärd och som gör att eleverna kan utvecklas utifrån kunskap än igenkänningsfaktorer till framgång. I Nyköping blir det tydligast på gymnasiet där friskolorna samlar under dessa epitet, men Nyköpingsmodellen innebär ett krafttag mot denna trend och är ett nytänk inom området.

Det finns naturligtvis fler anledningar till varför glesbygden saknar lärare. Passionen att vilja lära andra om livet kan knappast vara geografiskt betingat. Det betyder endast att vårt intagningssystem har så stora brister att vi måste ifrågasätta om det kan ha barnens bästa för ögonen.