Ta tillvara elevernas nyfikenhet i skolan

I SKL:s skolundersökning för grundskolan 2017 minskade elevandelen som fått godkända betyg till 74 procent. Räknas andelen okänd bakgrund bort låg andelen på 78 procent. Man skulle lugnt kunna säga att vi fått en kunskapsmässig segregerad skola. Det finns en påtaglig oro för behörigheten till gymnasiets yrkesprogram.

För att bli behörig måste man ha godkänt i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik plus fem valfria ämnen som tillsammans ger 80 poäng i meritvärde.

Efter att nya elever tillkommit har utvecklingen inte varit vad som hoppats. Enligt Migrationsverket  rör det sig om barn från Afghanistan, Eritrea och Somalia. Att pojkar flyr beror på starka normer kring könsroller och en anledning till att de flyr är just bättre möjligheter till utbildning. Fortfarande enligt Migrationsverket. I november 2016 hade Nyköpings kommun ett invandringsöverskott ökat till 404, ett inrikes flyttningsöverskott på 125 och ett födelseöverskott på 70.

SKL/Skolverkets:s analys är att ”pojkar uppnår gymnasiebehörighet i lägre utsträckning än flickor och skillnaderna i resultat mellan könen har ökat de senaste åren.”

De kommer senare in i statistik och kategoriseras som ”övrigt inskrivna på arbetsförmedlingen” som i november 2017 var 49 191 därav 6 793 inom etableringsuppdraget för hela landet.

Mer fakta finns. Det finns även de som lämnar Nyköping efter gymnasiet vilka finns i SCB:s befolkningsdatabas. Utflyttning efter gymnasietiden (18-24 år) låg 2016 på 620 och inflyttningen för samma år 587.

Nu är Nyköping inte lika hårt drabbad som andra mindre kommuner i Sörmland som helt urholkas på sina yngre som saknar möjligheter att få arbete.

Ökat elevunderlag och ökade födelsetal betyder att kommuner behöver bygga fler förskolor och även skolor i förlängningen. Lägg till att lärarbristen och så finns det gott om utmaningar inför framtiden.

Det finns därför anledning att rikta olika samhällsinsatser för att minska klyftorna och även jämställdheten där pojkar hamnar på efterkälken i skolan och förlängningen även i samhället, vilket SKL:s skolundersökning bekräftar.

Det finns ett behov av en lösningsfokuserad politik som vågar ta ett helt nytt grepp om skolan. En osäker framtid är vad som väntar för de som inte når behörighet till yrkesgymnasiet.

Behovet är också att veta exakt vad vi ska göra med våra barn och elever och även utrusta lärare med kunskaper med de kunskaperna. I Nederländerna använder de Marte Meo för att stärka kommunikationen, vilket även nått Sverige på sina håll främst inom socialtjänsten.

Här är ett exempel på hur en Marte Meo används för att få en pojke med Downs syndrom att interagera och fungera som människa och hur föräldern uppmuntras med lättförståeliga begrepp att kommunicera bättre. Allt med hjälp av vetenskapliga metoder.

Själv tror jag skolans aktörer kan använda sig av den här formen av kommunikation och dessutom bli bättre på det. Då med tanke på att större delen av elever från årskurs 5 upplever att den naturliga nyfikenheten möter kraftigt motstånd i skolarbetet, så är det ett stort misslyckande i skolans kommunikation.