Hur ska skolrankingen tolkas?

I förrgår uppmärksammade Sörmlands Nyheter en nygammal nyhet [premium]. Det handlade om en rejäl uppryckning från plats 212 till 32 för Oxelösunds kommun ifråga om ”SKL skolranking” som också är sökordet på Google, men som egentligen heter Öppna jämförelser Grundskola 2017.

Eftertanke och handlingskraft
I förordet så manar Vesna Jovic, VD för SKL:
”Den bild vi får av grundskolans resultatutveckling i årets rapport, manar till eftertanke och handlingskraft. De vikande resultaten måste vända uppåt igen. Jag är övertygad om att detta är möjligt med hjälp av gedigna analyser, väl avvägda insatser och inte minst gemensamma krafter.”

Det är nyckeltalen som ger politikerna möjligheter att påverka och rankingen fungerar som en krok för journalister.

Nyköping halkade till 204:e plats i år från 196 förra året. 2015 låg vi (Nyköping) på plats 161 och 2014 på 150:e plats.

Det ser naturligtvis dystert ut, eller? Kan bilden tolkas på ett annat sätt? Ja, och jag vill till och med hävda att vi måste ta hänsyn till andra faktorer.

Anledningen till att SKL uppmanar politikerna till eftertanke och handlingskraft beror helt enkelt på att Sverige tagit emot stora mängder nyanlända som börjar märkas i statistiken – vilket inte minst ökar trycket av bostäder,

Hänsyn till elevsammansättningen
Så här skriver utredarna:

”De senaste åren har antalet nyanlända elever ökat markant. Nyanlända elever är idag i genomsnitt äldre än motsvarande grupp som kom till Sverige i mitten av 00-talet. De kan också ha en längre period bakom sig av bristande utbildning, till exempel på grund av att de befunnit sig på flykt. Fler nyanlända elever påverkar också skolans elevsammansättning, vilket behöver tas hänsyn till i uppföljningen av elevernas resultat.”

Vidare skriver de:

”Elever med okänd bakgrund i årskurs 9 är till omkring 86 procent pojkar och nästan alla går i kommunala skolor. Fördelningen av nyanlända elever varierar stort mellan landets kommuner.”

Plötsligt har vi landat i en annan debatt. De kommuner som tar ansvar för nyanlända och de som inte tar ansvar.

Här ligger Nyköping bättre till. Åtminstone i jämförelse med Oxelösund.

Mer kommer om nyckeltalen och hur Nyköping ligger till i elevsammansättningen.

2 reaktioner till “Hur ska skolrankingen tolkas?

  1. Tycker SKL ska se över sitt sätt att ranka kommuner i olika sammanhang. Skolfrågan är för komplex för att hantera enligt tio i topp listor. De gynnar enbart medias ytliga presentationer och oförmåga till analys. I värsta fall driver det kommunala skolpolitiker att jobba med fel saker.

  2. Ju mer jag tittar in i det här desto fler frågor väcks. Lär vara en helt annan bild än den SN förmedlar. För den delen leder det också till att det blir ruljans på personal och behovet av att anställa journalister till kommunen ökar. En rätt så ytlig debatt.

Kommentarsfunktionen är stängd.