Min tur. Din tur. Där föds strukturen.

Idag är det luciadagen som har sin grund i den romersk-katolska kyrkan, skriver Wikipedia. Det firar vi med luciatåg vars enda riktmärke idag är ljuset då det är den mörkaste natten av året i Sverige.

Igår på fullmäktige stod socialdemokraterna står upp för det fria skolvalet i Nyköping. Det är i princip så att föräldrarna själva får bestämma vilken skola de vill placera sina barn.

Själv har jag placerat mitt barn på en kommunal förskola vilket ger möjligheter till att från barnsben kunna förhålla sig till fler kulturer än en enda. Det sker naturligt.

Av någon anledning har kulturellt heterogena skolor blivit ett handikapp för barnens förförståelse av sig själva i en global värld som redan öppnar sig på morgonstunden med Sunny Bunnies som ockuperat sökorden på mitt konto på Youtube. Färgerna på dem är modernt blå, grön, orange, rosa och lila. De studsar omkring och ramlar, vilket upptar mitt barns utveckling av kroppslig kontroll.

Det är också hennes framtid jag vill kämpa för som förälder. Knappast abdikera från föräldraansvaret eller uppmuntra någon annan kultur i vår kommun att göra det.

Storleken för skolans budget är 985,000,000 kronor per år i Nyköping. Bara summan kan få en att hissna, men uttrycker det här värdet som jag också känner.

Det är våra barns framtid. En siffra oavsett storlek kan inte ersätta föräldraansvaret.

En bra skola har också bra föräldrar.

En bra skola har trygga och kompetenta lärare.

Sedan har lärarbristen blivit påtaglig på landsbygden, vilket gör att uppgivenheten lätt odlas då populariteten att bo på landsorten minskar. Den utvecklingen kan vi inte acceptera.

Själv minns jag min lärare i ettan i Charlottenborgsskolan i Motala. Hon kunde disciplinera oss pojkar med mycket spring i benen. På rasterna plockade vi hasselnötter i den närliggande skogen eller spelade fotboll med de större grabbarna.

Fröken testade alla metoder i sin pedagogik. En klasskamrat minns hur han fick plocka blommor åt henne som straff medan jag minns kvarsittningen som outhärdlig.

Att barn har olika personligheter känner de flesta två- och trebarnsföräldrar till. För en lärare med dussintals barn är ekvationen att försöka få barnen att komplettera varandra. Därför är det smått förödande när lärare byts ut. De får liksom aldrig chansen att bygga en trygg gemenskap.

Trygghet hänger ihop med ord som stabilitet och kommunikation byggs av ömsesidighet, förstärkning av det positiva och gränser som vetter mot det destruktiva. Där växer ett barn.

I dagens samhälle känns det minst lika viktigt att vara kompetent förälder som att vara kompetent lärare.

Därför känns debatten också lite vilsen. När lärarna slutar ta ansvar för landsbygden och när föräldrar slutar ta ansvar.

Här är det viktigt att inte bli för självgod. Hemmets trygga miljö får gärna sprida sig till skolan. Skolans pedagogiska utmaningar får gärna sprida sig till hemmet.

För mig handlar det om kommunikation där ömsesidighet står i centrum. Min tur. Din tur. Det är där strukturen föds.