När parkeringen och garage blev en lekplats

En av mina slutsatserna från faktakollen från SVT är att liberalernas partiledare Jan Björklund egentligen tycker att mobiltelefoner är bra i skolan och att han inför valet 2018 bestämt sig för att göra en 180 graders svängning i frågan. Björklund har vid upprepade tillfällen sagt att han var för mobilförbud redan 2014 fast han egentligen inte var det.

Rektorn är solo allena den som fattar beslut om ordningsregler. Skollagen 5 kap 5 § säger dock att ordningsreglerna ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp av lärarna men att rektorn bestämmer i slutändan.

Nyköpings Enskilda gymnasium blir en valfråga då moderaterna inte accepterar beslut om att den omkringliggande miljön är olämplig. Då enligt Carl-Åke Andersson (S), ordförande i bygg- och tekniknämnden som vill hålla sig neutral och titta till de yttre förhållandena till skolan.

Fast moderaterna tror inte på honom. Anna af Sillen (M), oppositionsråd, tycker att man inte ska låsa sig vid kvadratmeter. Kent Pettersson (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden säger att utvecklingen oroar honom då Nyköping får skolor som är uppdelad efter social och kulturell bakgrund. Detta skriver SN.

Fast fakta är som sagt inte så viktigt under valet.

Att parkering och garage blir lekplats för högstadieungdomar verkar inte spela någon roll. Det är alltid socialdemokraternas ideologiska kompass som styr – inte förnuftet. Ja, så låter det.

I helgen pratade jag med en pensionerad speciallärare. Hon tyckte sina kollegor baktalade skolledarna i kommunen och att de avskydde förändringar och visade mer rädsla än lyhördhet.

Det positiva med utbildningsministern Gustav Fridolins reformer i skolan är att speciallärare ska få samma status som lärare och inriktningen mot behov ska stärkas. Då kommer det inte finnas tid till annat.

Är mobilen ensam syndabock?

Att bli vuxen och ta ansvar innebär att bli allvarlig gentemot destruktiva mönster. I spåren av generösa gränser i väst med start 1989 som skulle betecknas som en global revolution när muren i Berlin föll. Sovjetunionen föll som ett korthus och lämnade fritt spelrum för andra krafter.

Sedan kom internet med 14,4kbit/sekund och senare med 28.8/sekund då omvärlden kunde upplevas med andra medier än de traditionella. Det växte parallella rörelser. För kristna blev Gulag utbytt mot en statskontrollerad ortodox kyrka. Nu ville andra minoritetsgrupper göra sig hörda.

LSS-lagen innebar att landstingens ansvar flyttade ner till kommunerna. På så blev det individens behov som stod i centrum för stöd och service. Reformen blev på sina håll socialt accepterad då den slutade stigmatisera avvikare och satte deras behov i relation till ett gemensamt lokalt ansvar. Idag hörs ropen återigen om stigmatisering.

Trygghet i en ny tid är lika mycket socialdemokrater i en ny tid. Regeringen gav i uppdrag 2015 (U2015/05783/S) till Statens skolverk att genomföra fortbildning i specialpedagogik för lärare i grundskolan, motsvarande utbildning vid särskilda ungdomshem och sameskolan. Då med tanke på en strävan efter ”att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen” (1 kap 4§a Skollagen  2010:80).

Behovet av att ta hänsyn till barns och elevers olika behov står nu i centrum. Syftet med den specialpedagogiska kompetensen hos lärare är att fler elever når målen. Det här handlar om att utrusta lärare med specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt. Något som finns på lärportalen som är tillgänglig för alla. Kommande modell är också den digital kompetensen som träder i kraft i juni 2018.

Det innebär att de behöriga lärarna får utbildningen med åtföljande statsbidrag som täcker studierna och tar i anspråk 10-20 procent av arbetstiden.

Ett hett ämne som idag diskuteras är mobilförbud. Då efter att jag samtalat med en rektor som säger att tioåringar tittar på X-ratade filmer med inslag av grovt våld på rasterna. Det är hårresande naturligtvis. Här finns förslaget också om att ha porrfilter i skolans datorer/surfplattor. Åsa Fahlén, ordförande för lärarnas riksförbund, vill inte att lärarna eller liberalerna tappar balansen i frågan om skolans digitalisering utan vill att  ”eleverna behöver tränas i hur de ska hantera sin mobiltelefon, sin smarta klocka och sin dator så att de kan finna arbetsro och koncentration trots att livet pågår parallellt.” Hon menar att om barnen och eleverna ”inte fått med sig strategier för att hantera de distraktionsmoment som hela tiden finns runt dem, så kommer landets produktivitet att minska.”

Frågan är om vi ska blunda för vad som pågår – och därmed riskera att SD hittar in sig i skolfrågan också, vilket inte minst skett i rättsväsendet där hanteringen av brott skett med skarpa markeringar och stort överseende och där nu moderaterna försöker profilera sig på liknande sätt.

Själv tror jag inte så mycket på förbudspolitik, men mer på att våga att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt.  Förmågan att hantera distraktionsmoment är något som pågår genom hela livet och att få personlig och privat utrustning för strategier kräver ökad närhet mellan lärare och elever, vilket kan liknas med föräldraansvaret som är totalt för ett barn.

Ökad närvaro med att benämna vad som händer på skärmen är viktigt. Det skapar begrepp hos barnet som hör vad föräldern säger och samtidigt ser vad för budskap som påverkar barnet. De föräldrar som abdikerat från sitt ansvar har lämnat stort ansvar till lärarna som oftast känner att de inte räcker till. Här har Nyköpings kommun länge använt sig av Marte Meo inom socialtjänstens regi för barnfamiljer. Maria Aarts som skapade den pedagogiska modellen på 1970-1980-talen menar att den kan tillämpas i varenda miljö där människor interagerar.

Idag när debatten om mobiltelefoner har uppstått, varför inte spela in interaktionen i klassen och se hur lärarna och eleverna förhåller sig till varandra?  Låta de diskutera det i efterhand av en speciallärare som gått utbildningen.

Metoden innebär att kommunikationen stärks i likhet med det positiva som gör att inslagen av det negativa och destruktiva förhindras automatiskt. Det är därför sorgligt att skapa fler taggtrådar och stängsel när vi för inte länge sedan tog bort de murar som stängde oss ute från varandra och som åtföljde djup misstänksamhet med upprepning av argument av negativa händelser.

Föräldrars närvaro med barnen är guld värd. Lärarnas närvaro med barnen är guld värd. Eleverna är guld värda. Barnen är guld värda.

Glöm inte det.

Att skicka en bild på sin hals verkar inte vara ett bekymmer

Det kommunala självstyret i kommunallagen ger möjlighet för landstinget Sörmland att stuva om lagarna till invånarnas fördel. Ett av de stora problemen har varit att många åkt till akuten med icke-akuta ärenden utifrån den vårdande professionen prioriteringar.

För att akuten skulle få mer tid till att vara akuten så tog landstinget Sörmland i ledning av socialdemokrater och centern initiativ till att ta bort avgiften till primärvården. I folkmun blev besöken på vårdcentralerna gratis. Däremot höjdes avgiften på akuten till 400 kronor.

Det borde ingen tycka något särskilt om utanför Sörmland som har sina egna lokala och kulturella möjligheter och begränsningar. Om det inte vore just för att andra landsting uttrycker oro.

Då att mobiltelefonen ställer till ett störningsproblem. Andra medborgare från andra län tycker det är mycket smidigt att träffa sin läkare via appar som KRY och doktor.se vilket sörmlänningarna gör avgiftsfritt. (Den senare både i appen och fysiskt i Vingåker.)

SKL som i sin introduktionsvideo om det kommunala självstyret menar att kommuner kan lära av varandras framgångar och misstag. Här tycker SKL:s kommuner att Sörmlandsmodellen med avgiftsfri primärvård sätter de andra landstings kostnadssystem ur spel. Bara för att landstinget Sörmland hämtar in avgiften på andra sätt som inte är möjligt för de andra landstingen.

Det enda som socialdemokraterna i landstinget Sörmland kan se är fördelar. Då just för ingen annan än patienten. Landstingsrådet Monica Johansson (S) lovar dock att ta oron från Läkarförbundet på allvar och lovar att titta på det här från ett bredare perspektiv, men vill inte avskaffa den avgiftsfria primärvården.

Nu är vabruari närmar sig är många småbarnsföräldrar i Sörmland och Nyköping tacksamma för virtuella tjänster som gör läkarbesöket bekvämt. Sedan att de får skicka en bild på sin hals verkar inte vara något bekymmer.

Är läraren en bromskloss för framtiden?

Bristen på behöriga 77,000 lärare har skapat stor desperation hos kommunordförande i 75 kommuner då de skriver på SvD om fjärrundervisning. Dock ingen från Sörmland.

Det handlar om att lärarbristen slår hårt mot mindre kommuner långt från högskoleorter, skriver Lärarnas Tidning. De har även samlat remissinstansernas reaktioner: Gymnasieminister Anna Ekström (S) vill att kommunerna är den enda huvudmannen och vill inte som moderaternas utbildningspolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönwall släppa in andra aktörer.

Det finns inte så stor kunskap om fjärrundervisning, vilket gör att det iakttas en stor försiktighet. Facket bromsar och arbetsgivarna gasar, så vill Karin Hermansson från Skolforskningsinstitutet Ifous fortsätta i rådande fart. Hon menar att fjärrundervisningen kan öka likvärdigheten av behöriga lärare överallt.

Om jag ska gå till mitt eget barn så spenderar hon en hel del tid framför Netflix. Närmare bestämt några larver som gör allehanda konster under en gallerförsedd avloppsbrunn i New York. Vad jag inte glömmer är att komplettera med att läsa för henne på kvällen och leka rollekar med hennes leksaker. Jag försöker göra både och.

VEM-sagorna med Stina Wirsén innehåller upplästa bilder och är mycket populära hos min treåring.

Igår när hon inte ville lägga sig spelade jag in mig själv i ett som hon ville titta på flera gånger. Istället för att det ska vara en diskrepans mellan tekniken och vad jag säger försöker jag med att tona in. Min idé är att om hon tittar på något så kan jag finnas även där.

På något sätt måste jag som förälder försöka skaka liv i skådespelaren i mig. Min lilla kvalitativa forskning lyckades och hon kom ur sitt vanliga protest att lägga sig. Att våga släppa loss gör att intresset väcks.

Därför är det också viktigt att vi vuxna tränar på det inför våra barn med risk för att uppfattas annorlunda för vår omgivning.

Fjärrundervisningen tror jag kommer ställa nya krav på lärarutbildningen. Det gäller att lärarna följer elevens intressen i en växelvis turordning. Hur den forskningsbaserade utformningen ska se ut i ett sedvanligt undervisningen är därför en utmaning.

När växelvis turordning inte existerar så uppstår kommunikativa öar i ett klassrum. Att lagstifta bort mobiltelefonen istället för att anta kommunikativa utmaningar är för mig obegripligt och leder till låsningar.

I princip är det bara filma en lärare i klassrummet och se över kommunikationen med eleverna. Om läraren själv bidrar till kommunikativa öar uppstår i klassrummet så ligger problemet där – inte hos eleverna.

Vad vi behöver göra är att skapa en gemensam förståelse kring begrepp för hur kommunikationen i ett klassrum ska se ut.

Ska bekvämlighet styra planeringsstadiet?

Tidigare skrev SN om Nyköpings enskilda gymnasium som vill etablera sig i SN-huset på öster. Då som högstadium. Tyvärr är lekytan utomhus för liten för 300 elever. Närheten till ån ser också rätt så farlig ut och det behövs minst 20 km² för en tonåring, vilket på 800 km² för 40 elever när det istället krävs 6000 km² på 300 elever.

Problemet sedan tidigare är att friskolor ofta har en homogen intagning av svenskar och inte bidrar till integration. De samlar likasinnade föräldrar som är rädda för en skola där det finns elever som stör undervisningen. De är i huvudsak akademiker som tar det säkra före det osäkra.

Jag känner många föräldrar som tänker likadant. En del går så långt att hemmet är ett paradis medan fritiden med vänner är obefintlig. För andra som saknar akademiker är det tvärtom.

Problemet med det här tänkandet är att det är kontraproduktivt. Med galopperande fart försvinner den ena gruppen till att förstärka utanförskapet medan en liten extremistgrupp känner att de får makten att förändra deras tankar att isolera sig än mer.

Att jag använder ordet försvinner beror på att vi har en utbredd tysthetskultur. Här tycker jag socialdemokraterna i Nyköping göt rätt som sätter in åtgärder till elever som inte går till skolan.

Stanna i skolan heter projektet och har pågått sedan 2015 och sätter in åtgärder där det behövs.

2014 hade 160 elever i årskurs 7-9 mer än 20 procent frånvaro av sin skoltid. De utgör 13 procent av alla elever. Av dessa 160 elever hade 45 elever (3,7 procent av alla elever) mer än 40 procent frånvaro.

Med sex coacher som möter eleverna vid skolstart, möter eller hämtar eleven från hemmet, återkommande motiverande coachsamtal under skolgången, spetsinsatser till elever med ångestproblematik, kontakt med PUB och socialtjänst har utanförskapet kunnat successivt brytas.

Kanske behöver vi ett fackligt belöningssystem för de som tar steg mot en ökad integration?

På tal om att tänka utanför boxen. Här är en intervju med Donald Tusk som vill befolka Mars.

Idag ska avsändare och budbärare vara samma person

Vad ska jag skriva om idag? Tomheten är tilltagande. Klimatet är alltid ett säkert kort och värt att slå ett slag för. Särskilt om ordet forskning dyker upp i andra meningen med hänvisning till tre eller fyra bokstäver som ser trovärdigt ut.

Den allmänna fördjupningen i brott och straff har lett till att det är mer intressant att lära känna fienderna till samhället än hitta gemensamma lösningar till den. Större delen av tiden läggs ner på kritik och vi snappar upp ord som skapar relevans.

Onekligen tar polisväsendet ett kliv framåt. En polis blir den ledande i organisationen precis samma praxis som försvaret har. Det som låter klokt idag kan låta oklokt imorgon.

Ju mer begränsad synsätt desto säkrare känner vi oss. Vi har blivit allergiska emot invasionen av ord utanför vårt intresseområde. Både avsändare och budbärare ska vara samma person.

Häromkvällen när jag körde min treåring i bilen mot Trosa funderade jag om framtiden. Hon blir tonåring om tio år. Fem till sex år senare väljer hon antingen att jobba, skaffa familj eller plugga vidare på högskola eller universitet.

Ett annat alternativ är faktiskt också levande. Hon kan bestämma sig för att flytta till Kanada. Närmare bestämt Toronto eller landskapet Ontario som är 1,076,395 kvadratmeter jämfört med Sveriges som är 447,435.

Med puberteten kanske hon bestämmer sig för att testa röka och moralismen väcks. Även nätets nackdelar kommer vara superlättillgängligt än när jag växte upp. Kanske hon spelar dataspel fram till småtimmarna och är nyvaken ända till eftermiddagen.

Jag är verkligen ingen person som oroar mig. Snarare tvivlar jag och har ett monument av frågor i huvudet innan jag ens hinner säga eller tänka något. Stämmer det här? Är det här verkligen rätt?

Är jag orolig för samhällsutvecklingen? Inte särskilt mycket om jag ser till Nyköping som är en mycket lugn stad. Det är en stad där det studeras framtida möjligheter snarare än framtida problem.

I princip upplever staden en byggboom som inte varit möjlig om politiker inte tittat framåt och sökt alternativa vägar. Efter att Amazon har valt att flytta till Katrineholm och Eskilstuna är internationell marknadsföring på tapeten. Liksom att bygga ut infrastrukturen för fiber.

Tänk om de relationer som vi bygger upp samhället på skulle kallas för jäv? Eller nepotism? De orden börjar alltmer sakna mening för mig. Kanske är det tidens tand som slitit ut betydelsen för de orden då ”everything is connected”.

Lyssna, annars blir vi trötta på dig

Det är egentligen två, nej, tre saker som hänt i Nyköping. Först värt att nämna är den ridanläggning som planeras i Flättna. Ett tak på 97 miljoner är avsatt i medel, men det behöver inte kosta så mycket. Det är också en viktig jämställdhetsåtgärd då ridsport bedrivs mest av tjejer och många bollsporter domineras mest av män i Rosvalla.

Även somaliska män får 300,000 kronor i föreningsbidrag medan kvinnorna får hjälp jobb via högsta sekretess i OFTA-programmet för att bryta kulturell utanförskap.

Den andra nyheten är mer aktuell och handlar om Palaemona Mörner, kommunikationschef i Nyköping, är misstänkt för favorisera PR-byrån Nordic Brand Reality för upphandlingen av den framgångsrika reklamkampanjen Bo i Nyköping.

Bra gjort, men fel enligt regelboken, tycker Anna af Sillen (M) i Nyköping, som de vill att utreda om vänskapsband med Tystberga. Samtidigt tycker kommunalrådet Urban Granström (S) att juristen i Nyköping bedömer det som okey.

Nu har jag pratat med några medborgare om kampanjen Bo i Nyköping. De välkomnar SN:s granskning eftersom de själva saknar insyn. Kanske är det smått torrt med information från kommunens ledningskontor, som det bevakas noggrant av de som har intressen inom reklamkampanjen.

Så är det moderaterna som släpper kontroll över informationen genom att klaga.

Värderingarna förändras också över tid från 2003 då Bo i Nyköping. Då såg jag kampanjen i tunnelbanan och på vägen till och från pendeltåget. Visst saknade jag det naturnära upplevelsen i betongdjungeln där det fanns ett gott om mat- och fikaplatser, men få träd att vila under för att samla tanken i Stockholm.

Det fick bli busskuren i många år.

För Nyköpings kommun ekonomi är Bo i Nyköping en mycket god affär. Miljarder mot miljoner. Att socialdemokrater inte lägger sig i tjänstemännens sysslor är brukligt, om de inte vill hamna där själva.

Så är tredje nyheten att Tessinskolans elever som är förföljda av mögel och nu bakterier på grund av för många penicillinkurer. Inget ovanligt med tanke på att föräldrar tröttnar på att vabba, men helt blir vi inte av resterna från bakterierna som inte kroppens immunförsvar hanterat.

Ja, nyheten är att egentligen gammal. Att de får barackerna snart.

Rubriken kommer från min treåring som leker med lampan i vardagsrummet. En liten tillsägelse till ett övertrött barn.