En skolmodell som inte motarbetar goda resultat

Igår skriver ordförande i barn- och ungdomsnämnden Kent Pettersson (S) och Veronica Andersson (S) på Dagens Arena om Nyköpingsmodellen som är en skolmodell som inte motarbetar de goda resultaten.

Tidigare nådde 70 procent behöriga i tre ämnen till gymnasiet och nu i nya skolan så når 90 procent i åtta ämnen. För att elever ska kunna välja skola har Nyköping infört aktivt skolval. Något som tidigare skrivits om i SN.

Det kan vara värt att nämna att blocköverskridande beslut fattades Nyköpingsmodellen 2010. Befolkningsmängden har därefter ökat år efter år och den rödgröna kommunledningen har fått besluta i största försiktighet planer på fler bostads- och hyresrätter och därmed också omedelbara renoveringar samt byggnation av förskolor och skolor. Där har behovet av blocköverskridande beslut varit mindre.

Igår började även SN att intervjua elever som flyttat från Tessinskolan. Några flyttade till S:t Nicolaiskolan och trivs bättre och några har drabbats negativt. Arbetsmiljöverket i Linköpings sektionschef Michael Bernhardsson vill se en tydlig handlingsplan. Han ser också att åtgärder har vidtagits för de som fått allergiska reaktioner.

Två elever skriver även en insändare om de motsättningar som funnits mellan elever som kom från mögeldrabbade Gripen till Tessinskolan. ”Det var jobbigt för oss att gå på en skola där vi inte är välkomna”. Tessinskolan har elitdrömmar som mål. Ofta är föräldrarna resursstarka och sponsrar sina barn fullt ut.

Inget fel i det, men det är viktigt att skolan är likvärdig även om det blir svårare att upprätthålla den på gymnasienivå. Där finns en enorm utmaning för Nyköpingsmodellen.

Smått spännande kan jag tycka är området vid Nyköpingsån. Själv drömmer jag om ett universitet hit till staden där vi kan skola våra egna framtida tjänstemän. Elitdrömmar hänger ihop mycket med aktiviteterna på Rosvalla medan universitet ger en känsla av att nyfikenheten till vetenskap kan betraktas som en styrka.

Från halvhalt till synnerligen angeläget

Då var det dags igen. Sörmlands Nyheter har tapetserat med permanent svart färg på sin hemsida om mögelproblemet och som pricken över i:et kommer besked från moderaterna, främst Petter Söderblom, andre vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden samt Jan Bonnier, andre vice ordförande i utbildning-, arbete och integrationsnämnden som sköter gymnasieskolan.

Igår reagerade kommunalrådet Urban Granström (S) och kunde berätta att moderaterna konsekvent sagt nej eller försökt förhala besluten. Observera att Sörmlands Nyheter inte bjuder på svartfärg eller permanent plats på hemsidan utan artikeln måste sökas i systemet.

Hur som helst så vill Petter Söderblom (M) ha diskussioner med socialdemokraterna. Tanken är att blocköverskridande verksamhet ska finnas då byggnationerna har en livslängd som sträcker sig till 50 år eller längre.

Sedan kunde Urban Granström (S) via sin blogg och samma på Facebook hänvisa till de tillfällen då moderaterna antingen reserverat sig eller förhalat beslut.

Om Stigtomta (s.65) ville moderaterna återremittera och försena byggstarten.

Moderaterna med oppositionen motiverade sig så här:

Urban Granström menar att ”det inte är svårare än att titta på befolkningen och titta var skolorna finns. De kan titta också”.

Det viktigaste är att komma igång när kommunen växer snabbt och planerna måste därför hålla takten, menar han.

Gällande tillbyggnation av gymnasieskolan Gripen (förra Borgmästarhagsskolan) sammanträdde kommunstyrelsens (s.12 ff) 2016-04-04:

18 maj beräknas Gripen vara klar! Det borde påverka eleverna på Tessinskolan positivt.

Kritiken från moderaterna såg ut så här där de reserverade sig och förordade att ”det vore klokt att göra en halvhalt och se över kommunens behov av skollokaler”.

Gällande Bryngelstorpsskolan beslutade kommunstyrelsen (s.22 ff) 2017-05-22 utifrån behovet 330 elever 2025:

Så kommer moderaterna och anser att ”behovet av skollokaler är synnerligen angeläget”:

Eftersom det saknas en långsiktig strategi om skollokaler så ställer de inte upp. Istället menar Jan Bonnier (M) att det varit ad-hoc-lösningar.

Jämför med halvhalt.

Popcornpolitik, menar oppositionsrådet Anna af Sillen (M) och kallar det oseriöst.

Jämför med att de säger konsekvent nej och vill förhala.

Ett ord av kritik från mig:

Intressant läsning är också LO:s rapport rapport (PDF) om friskolor.

Ironiskt att skolan ska hamna i mögelträsket

Igår gick SN igenom moderaternas syn på situationen med mögel och allvarliga bakterier på Tessinskolan som ligger ett stenkast från det nybyggda Nyköpings högstadium. Bristande framförhållning är budskapet från Petter Söderblom (M), andre vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden som menar att tanken aldrig var att hamna på Tessin plus att moderaterna tidigare sökt samarbete kring skolmiljön genom en motion signerad av Anna af Sillen, gruppledare för moderaterna och oppositionsråd.

Uttryckligen finns situationen beskriven. Frågan om skollokaler ansågs vara synnerligen angeläget eftersom de var maximalt utnyttjade och att förändringar i befolkningsökning märks tydligaste i skolan. Det var också viktigt att en strategi skyndsamt plockades fram för skollokaler och att det skulle vara blocköverskridande med motiveringen att skapa lugn och ro i skolan då den ska hålla över valen. Sedan slår moderaterna ett slag för fler friskolor i kommunen men också för att Nyköpings gymnasium blir färdigställt då behovet är stort av lokaler.

Jag håller med Kent Pettersson, ordförande i barn- och ungdomsnämnden, som menar att det var svårt att förutse situationen på Tessinskolan med avancerade mögelsvampar som aspergillus versicolor och penicillium chrysogenum samt bakterien streptomyces som påverkar inandningsluften. Det är lätt att glömma att Tessinskolan är en av de gymnasieskolor som producerat väldigt drivna elever och senare studenter och skolan lockar även till de namnkunnigaste lärarna. Ett prestigegymnasium för få där känslan av att känna sig utvald är stor. Det är som sagt är vad jag hört om skolan via bekanta som gått där.

Nu är behovet av skollokaler knappast något nytt. Både renovering och nybyggnation av fastigheter för barn i förskola och låg- och mellanstadium och ungdomar på högstadium och gymnasium är högt prioriterade ämnen i kommunen och hos socialdemokraterna.

Hur kommunen styrs hänger mycket på personliga egenskaper och personkemi, men även på vilka personer som bestämmer. Det gäller inte bara inom socialdemokraterna utan även inom moderaterna. Utan att lägga för stor vikt vid vad vi redan vet, så styrs även kommunen av tjänstemän som bevakar skollokalerna strategiskt.

Här finns här också en underliggande kritik till beställar- och utförarmodellen som finns i Nyköpings kommun som kan vara värd att stanna vid en stund. I korthet innebär den att de politiska nämnderna beställer och tjänstemännen utför. Det finns en historisk läsvärd artikel av tjänstemannen Lars Nelander i Uppsala kommun som skriver i Dagens Arena där ”resultatet blev en desorganiserad och instabil kommun, svår att planera, nästan omöjlig att överblicka och förstå och efter hand allt svårare att se som en sammanhängande helhet.”

Hur kunde då denna utveckling ske? Jo, genom en stark ”tro som funnits på den marknadsliberala ideologi som säger att den kommunala effektiviteten ska öka om kommunen arbetar enligt samma principer som det privata näringslivet” och genom att ”den massiva oviljan att diskutera och undersöka följderna av samma ideologi och de kommunala experiment som följt i dess spår.”

Det känns därför svårt att tro på ord som långsiktighet i sammanhanget om mögelfrågan ska dominera hela skolpolitiken. Snarare får jag intrycket av att inte se skogen för alla träden. Mögel i skolan är återkommande och ska naturligtvis aldrig accepteras. Åtgärder kräver uppföljningsmöten med kommun, hälsovård och skola om de inte är tillräckliga.

Kanske ska vi lägga till ”att Nyköpingsmodellen innebär mögelsanering”. Eller ”Nyköpingsmodellen kräver lokaler till alla elever” med flera förnuftsrimliga åtgärder som inte alltid syns i text. Nej, det var nog mina första meningar ironi på några år. För mig skorrar förslagen ihåliga från moderaterna som jag upplever bottnar någonstans i avundsjuk kritik för framgångarna med Nyköpingsmodellen.

Å andra sidan. Vi har lärt oss en del från miljonprogrammets dagar att bygga för snabbt och ogenomtänkt. Dit vill väl ingen tillbaka?

Notis om ordet högstadium
På tal om högstadium så kommer bruket av ordet att införas höstterminen 2018, enligt skolverket. I regeringens promemoria U2016/03475/S (s.78) står det att ”uttrycket stadium förekommer inte i skollagen, men trots det är uttrycken låg-, mellan- och högstadium väl inarbetade och används dagligen vid beskrivandet av verksamheterna. Användningen av begreppen har dessutom ökat i samband med att kunskapskrav och nationella prov har införts i årskurs 3 och 6, dvs. vid tidpunkter som motsvarar den äldre stadieindelningen.”

Det kan vara värt att påminna sig om medvinden från Nyköpings högstadium som också blev Sveriges största högstadieskola. Det finns ett intervju med rektor Henrik Eriksson i UR som är av intresse. Under tre månader arbetar en ur personalen med att bevaka sammansättningen i klasserna, vilket har gett gott resultat plus att lösa konflikter med mera positiva effekter.

Söndagskrönika om förskolans situation igen

SÖNDAGSKRÖNIKA. Idag tänkte jag ställa frågan om kommunerna satsar för lite resurser på förskolan. En del förskolepersonal och föräldrar har rapporterat till Facebook och Aftonbladet att metoderna för att rekrytera ny personal behöver förstärkas med nyanlända eftersom det handlar mer om icke-verbal kommunikation och praktiska sysslor.

Att det ska finnas en gräns för hur många barn det kan vara i en grupp. Något som jag vet min förskola Franciscus i Nyköping sköter galant. De har även tagit hjälp av somaliska kvinnor vilket jag tycker berikar vår enfaldiga kultur.

Det är ofta indelat i mindre grupper. En grupp är ute, en inne varav en grupp i stora allrummet och en i mindre rummet. Det är inte ensidig jämställdhet utan det finns tre män födds från olika decennier på plats. Det ger ett tryggt intryck då män historiskt sett inte alltid varit lika närvarande med barnen.

Bland personalen har jag räknat till tre förskolepedagoger som ger professionellt intryck. De upplever jag alltid som lugna och har en tränad blick för pedagogiska möten med barnen.

Jag är livrädd för att lägga för mycket krut på invektiv och skapa en blogg som lockar till sig samhällskritiker som endast har som syfte att klaga. Media och verkligheten är ju två olika saker och visst behövs det en krok för att fånga publiken, men innehållet blir lätt förenklat och vinklat. Den slutsatsen börjar alltfler myndigheter också dra och sluter sig inåt, men ett tröstande ord på vägen är att blott i det öppna har du en möjlighet.

SKL skriver att 2016 kostade grundskolan 107 miljarder, förskolan 72 miljarder och gymnasieskolan knappt 40 miljarder av totalen 260 miljarder.

70 procent betalas av kommunerna via kommunalskatten. Ca 14 procent består av generella statsbidrag som utgår från det kommunala skatteutjämningssystemet. Sedan är 5 procent riktade statsbidrag. Övriga 11 procenten är intäkter för förskola och fritidshem.

Sedan svarar SKL på frågan om skolan får allt mindre pengar? Faktum är att nästan hälften av kommunens pengar går till skolreformer – alltså 43 procent.

Nästa fråga som besvaras är om mer pengar ger bättre resultat, vilket det per automatik inte sker. Här kan staten bidra med praktiknära forskning om vad som är effektiva arbetssätt och metoder.

Glesbygdskommuners skolor kostar oftast mer på grund av för stora lokaler och för få barn på antal anställda. Sedan varnar SKL för vanskliga jämförelser mellan kommuner då de har olika fördelningsmodeller.

Är förskoleupproret helt meningslöst då? Nej, det går i mina ögon att hörsamma en del önskningar även om det på många orter fungerar. Sedan kan en dag då all personal är sjuka vara näst intill omöjlig att förutsäga. Magsjuka kan slå ut näst intill en hel förskola.

Även om all personal i förskolan skulle bli smittade och personalen är fullständigt okända för föräldrar som lämnar in sina barn på morgonen så stänger inte förskolan. Kanske skulle det finnas plats för andra professioner?

SR skriver om det bland annat Örebro att läkare inte stänger en förskola på grund av pandemi. Det som kan stänga en förskola är en vanlig och hederlig strejk.

Enligt Kommunal anser 65 procent av barnskötare att det är för lite personal en gång i veckan och alltfler barnskötare upplever att det är en risk för barnen.

Rapporten avslöjar också att 27 procent av barnskötarna upplever att barngruppens storlek inte efterlevs.

Vad sakliga rapporter saknar är som vanligt medmänsklighet. Om möjligt finns en förklaring på orsak och verkan, som polisrapporter från Noa kan bjuda en smula på, men oftast saknas det generellt förståelse i rapporter.

Här är mitt scenario: Saknas det förståelse saknas det kommunikation och saknas det kommunikation så talar vi lätt förbi varandra. Då blir det en massa ord utan icke verbal kommunikation. Trött och utbränd personal som förlorat sin stabilitet.

Omöjligt att säga något positivt, när skoldebatten drar igång

Sörmlands Nyheter skriver en del på i sin nätupplaga. Då bland annat att rektorn för Tessinskolan Cecilia Karlström som berättar att faran inte är över mögel och bakterier. Snarare långt därifrån.  Hon hoppas att eleverna inte tror att de fått ledigt.

Hon berättar att situationen inte varit oväntad och heller inte påverkat undervisningen. Det var efter att kommundirektören Erik Carlgren tillrättavisat och sagt att skyddsombudens beslut var överdriven. För rektorn som sitter mitt i den hektiska situationen har mycket att hantera nu.

⎯ Nu hoppas jag bara att det inte var alltför många elever som blir besvikna över att de inte får ledigt, och att de dyker upp i skolan i morgon, säger Cecilia Karlström till Sörmlands Nyheters reporter.

Hävningen från Arbetsmiljöverkets sektionschef region öst Robert Aldén handlade utifrån parametrarna omedelbar livsfara, men har möjlighet att verkställa obegränsad eller begränsad tid för länge åtgärderna ska verkställas. Han ansåg att Nyköpings kommun levde upp till åtgärder för att komma åt bakterierna i luften och mögel som spridit sig.

En lärare mår rätt taskigt sedan i höstas, vilket naturligtvis är Arbetsmiljöverket tar hänsyn till. Samtidigt jobbar läraren kvar i fuktskadade klassrummet.

Smått intressant är att Kent Pettersson som också sitter som ordförande för barn- och ungdomsnämnden är tjänstledig från sin tjänst som lärare på Tessinskolan. Någon än han borde känna vad hans kollegor känner och tycker. Det finns också en lärare som jobbat där i 34 år och inte känt något.

Anledningen till att vissa reagerar kraftigare beror på känslighet.

Tidigare har rektorn sagt att luften känns fräsch och försöker på olika sätt hålla humöret uppe för skoltrötta elever.

Det har i princip varit omöjligt att säga något positivt, vilket är typiskt när debatten drar igång.

Tidigare drabbades även Borgmästarhagsskolan av mögel, vilket föranledde att gymnasieelever fick flytta till Tessinskolan. Även om jag inte tror på skrock som att inte gå över A-brunnslock så verkar eleverna vara otursförföljda av mögel och nu allvarliga bakterier.

Hur som helst verkar det finnas många turer i det här.

På tal om olikheter så gillar jag Netflix nya serie ”My next guest” med Dave Letterman som intervjuar Barack Obama. Cirka 39.30 in i serien börjar det positiva:

Screen Shot 2018-01-13 at 00.18.50 Just det avsnittet är något som är värt att samla på och som laddar batterierna bättre än mycket annat. För den politiskt intresserade är det också värt att nämna att varje gång Barack säger något om sin fru Michelle så förminskar han sig självt. Det är omvänd maktstrategi.

Han nämner också hur ont det gjorde att lämna bort sin dotter till highschool. Som en öppen hjärtkirurgi eller ”hjärtat utanför kroppen” som barn uttrycker det. Så visst kan jag förstå att föräldrar instinktivt bryr sig om sina barns skolgång.

 

Tessinskolan rivs eller renoveras pga sjukdom

Då var vi tillbaka till mögelsituationen Tessinskolan i Nyköping igen. Det ställer hela kommunens ledarskaps förmåga och resurser på prov i dragkamp mot utomstående experter, lärarförbundet i spetsen med lärarnas riksförbund och lokala skyddsombud med hög status.

Situationen är att möglet och bakterier florerar i luften i en cocktail som orsakar en mängd kroppsliga besvär. Tessinskolan lades ner två timmar för att senare öppnas av Arbetsmiljöverket. Onekligen har kommunen en omvänd oberoende bevisbörda, men båda parterna är överens om att något behöver göras. Då enligt SN.

Man ska inte underskatta lokala krafters möjligheter till påtryckningar. Den politiska vardagen är oftast svårare än vad de flesta tror och består ibland i att välja mellan pest eller kolera. En skenande budget eller en ny skola.

Av intresse kan vara Uppdrag Gransknings reportage om Sollefteå där det blev mer eller mindre inbördeskrig när sjukhuset lades ner. Sjukhuset blev helt enkelt för dyrt. Skattehöjningar var uteslutet och därför fick sjukvården stryka på foten vilket skadade den lokala tillgängligheten.

Senast visar det sig att det är högerextrema krafter som ligger bakom Facebooksidan med 30,000 följare.

Striderna därifrån lär oss att en lokal debatt kan bli väldigt smutsig, vilket tyder på att det är valår och kampen om väljarna redan har börjat.

När Nyköping byggde Alpha och Omega som är den nya högstadiet fick den mycket positiv uppmärksamhet nationellt och internationellt. Kommunen har sammanställt länkarna.

Den effekten kommer spilla över på Tessinskolan som till hösten 2018 har antingen en ny eller renoverad skola. Fram till dess flyttar gymnasiet in till högstadiet Omega där det till mars månad byggs modulhus med klassrum och arbetsrum strax vid grusplanet intill, skriver Nyköpings kommun på deras hemsida idag.

Där det finns rikligt med information avsedd främst till oroliga föräldrar och elever, vilket borde vara lugnande nyheter.

Samtidigt, att byta ut ventilation i byggnationer från 60-talet är väldigt svårt och resultatet blir också klent kan jag lugnt påstå när jag sätter på köksfläkten hemma.

Idag finns det en stor medvetenhet kring friska och sjuka hus. Resor utomlands tar med med lössen och alltfler som tar antibiotika skapar bakterier som är multiresistenta.

Hur lär man barn att ta ansvar?

Den frågan har väckts i mig ett otal gånger. Visst är vi föräldrar förebilder och använder vår föreställningsförmåga och fantasi, psykologiskt sett kompenserar även vårt psyke även de brister som finns hos vårt barn. Vi lär oss att ta ansvar för när de blivit sårade och ger dem tröst och en helande upplevelse som de kan bära inom sig.

Igår tänkte jag även på turordningen. Eftersom jag nitiskt har följt henne i vad hon vill, så sa jag när kläderna skulle på efter förskolan att ”det är min tur”. Trots sin trötthet kom kläderna på snabbt. En pappa blev smått överraskad och ville lära sig också.

Föräldraskapet är en härlig process som går att utveckla till en inre resa i barnets alla utvecklingsstadier. Som tidigare nämndes så är det positiva språket viktigt. Idag används ordet utmaningar istället för problem, vilket är förståeligt med tanke på att ordet problem och barn lätt blir problembarn.

Det är mitt ansvar också att lära känna mig själv. Varför är jag så dålig förlorare har näst intill plågat mig. Att ge upp vid magisteruppsatsen efter att ha kört in den i ett mentalt sidospår och kuggat, men varför kämpar jag mig inte mig tillbaka en gång till?

Nederlag svider och sättet djupa spår i oss. Ju svårare det är desto tyngre blir fallet. Jag minns känslorna efter förlorade fotbollsmatcher och hur tystnaden fångade sitt grepp. Lika bottenlöst euforiska var vinsterna som också formade spelarna och laget.

Att bevara sin självkänsla är viktigt. En spelare såg alltid att han gjorde något bra i de matcher han spelade. Vid ett tillfälle fick han rött kort så han sagt runda ord till domaren och kom efteråt och satte sig på läktaren.

Att se sin egen insats och hålla fast vid den gör en stark. Att aldrig fullständigt nervärdera sig själv. Möjligtvis kan vreden få finnas där en stund men det är en mycket destruktiv känsla att odla djupare spår i.

Kanske är det bra att ibland bli arg på sig själv för att man ger upp för tidigt. Ju högre insatsen är desto ondare gör fallet. Rädslan att förlora kan ju heller inte få styra för länge.

Personligt ansvar i mina ögon är att ta in hela förlusten. Sedan att se delarna efteråt som både är bra och dåliga. Det kommer ändå vara samma krafter i rörelse när jag lyckas som när jag misslyckas. Både när jag vinner och förlorar oavsett vad jag gör i livet.

Skolans värld är ju en sådan tillvaro där barnen inte behöver möta vinst och förlust så tydligt förrän när de går ut nian. Att gå ut nian utan behörighet till gymnasiet kan jag tycka är en för svår förlusttillvaro att acceptera. På något sätt har utmaningarna tagit slut och problemen har fått fäste på den unga kroppen som börjar odla spår av uppgivenhet.

Verkligheten är ju en annan och ibland drabbas hela Sverige hårt av lågkonjunkturer. Ibland drabbas hela städer av det. Svårast är det för de städer som haft stor del förlorare redan från grundskolan.

Kunde de fått lära sig att det är vårt ansvar att aldrig ge upp att försöka och inte bara se det positiva i vad de gör utan förstärka det positiva så har vi en helt annan skola.

Här finns gamla ord som ståndaktig. Även nödig kraft som det talas om i Ordspråksboken 24:10:

The Messenger (1997) skriver:

If you fall to pieces in a crisis, there wasn’t much to you in the first place.

Även Efesierbrevet tar upp hantering av förluster i kapitel 4:26-27:

Go ahead and be angry. You do well to be angry—but don’t use your anger as fuel for revenge. And don’t stay angry. Don’t go to bed angry. Don’t give the Devil that kind of foothold in your life.